Saturday, August 8, 2009

Not that into eating...

Sarah is really not into food. Not at all. Lately I have not been able to get her to eat or drink anything for breakfast, despite my best efforts. It comes and goes, sometimes she loves to eat, but right now: not so much.

Instead of breakfast I wait a few hours and try to squeeze in a "snack," aka late breakfast... Today she at least accepted a drinkable yogurt...

Lunch and dinner is not an easy task. "I am just not up for eating" is her new thing. She doesn't eat pasta, rice, potatoes, vegetables or most fruit. See the predicament here?

But thankfully she still loves her Green Juice, aka Bolthouse Green Goodness. This green, disgusting "soup" she can drink, it is her favorite juice! Even though she knows it has kelp, broccoli and other things in it she would never even look at on their own. It is my miracle food, just look at this ingredients list:
Apple Juice from concentrate (apple juice concentrate, water), Pineapple Juice from concentrate (pineapple juice concentrate, water), Mango Puree from concentrate (mango puree concentrate, water), Banana Puree, Kiwi Juice, Natural Flavor, Spirulina, Open Cell Chlorella, Vitamin C (Ascorbic Acid), Lime Juice, Zinc Sulfate, Broccoli, Brewed Green Tea, Spinach, Barley Grass, Wheat Grass, Blue-Green Algae, Echinacea Purpurea Extract, Odorless Garlic, Tamarind Puree, Dragon Fruit Juice, Lemon Bioflavonoids, Jerusalem Artichoke and Nova Scotia Dulce.
Since the only grains she gets are from pancakes, bread, granola bars and rice pudding, I try to make these as healthy as possible with little sugar and whole grains. She eats a few fruits and berries, but likes unsweetened apple sauce the best, they make them with flavors like blueberry and peach, with no added sugar.

Sigh. Her doctor is not worried, she seems very healthy, and I will just have to take the doctor's reassurance that she WILL grow out of this soon. Sure hope so!

On the few occasions she enjoys her food, she really enjoys it. Like the other night, when I was making her pancakes (yes, she eats pancakes for dinner), she couldn't hardly wait to eat, and when her plate of whole grain pancakes, turkey sausage and real maple syrup was finally done she exclaimed with exuberance: "Lets feast!"

Sure wish she was that excited about all her food...

In an hours we are going to IKEA. Too bad I can't get her to try some Swedish meatballs, it is a food full of such good childhood memories for me!

4 comments:

Taina said...

Barn och mat kan vara ett helt företag ibland. Ett av mina tre barn har "krånglat" med maten. Hon är nu 16, snart 17 och äter fortfarande "dåligt". Men nu har hon iaf blivit medveten om att det lilla hon äter ska vara nyttigt. Ingen stor grönsaksätare förutom morötter och vitkål.Det är ju bra. En läkare sa att om hon vill ha pannkakor, ge henne pannkakor då! Då fick hon ju i sig något. Till slut tröttnar de och vill ha något annat. Så blev det också.
Don`t worry.

S w e F l o said...

Det kan vara nästan jobbigast med alla släktingar och liknande som (välmenande) ger sina åsikter. Men de flesta tycker jag ska tvinga henne att äta elle rlåta henne svälta. Jag tror nog inet att jag någonsin skulel kunan göra det! Dessutom äte rhon ju multivitaminer då och hdå för att runda ut eventuella luckor i maten. Hon mår ju bra och har bra hälsa, så det verkar ju funka för henne än så länge!

Taina said...

Jag var ibland jättetrött på omgivningens tips och tricks och som du beskriver så ansåg vissa att jag skulle låta henne "svälta". Men DET fixar inte jag. För att orka tänka klart och känna skillnaden med mat i kroppen så inser de själva efter ett tag att nu vill kroppen ha något att äta. Min dotter är smal, kanske lite för smal, men hon mår bra. Nu har hon börjat laga mat själv. Inga avancerade rätter men ändå. Det verkar vara roligare att äta då. Frukosten är dock värst och varje dag hon äter frukost blir jag så glad för då vet jag att resten av dagen blir hyfsad...

Marianne said...

Ja fy så jobbigt det måste vara. Har en kompis vars son vägrade äta annat än makaroner ... Sen hade jag en pojkvän som vägrade äta jordgubbar tills han var 20, då upptäckte han vad han hade missat hela livet : D Själv vägrade jag dricka mjölk när jag var lite. Höhö, det vägrar jag fortfarande!

Men jag tror att du gör rätt, om man börjar bråka för mycket om det blir det nog bara värre.

Kram!