Ryggsäck

MÅSTE komma ihåg att åka införbi det stora outlet-mallet (köpcentrat) efter att jag hämtat Sarah. Måste ha en ryggsäck tills imrogon. Jag har en liten, men eftersom vädret är så knas nu att man måste ha lite varmare på sig på morgonen men men sedan blir det skänt och varmt på eftermiddagen, ja då måste man ha liety plats för ett par koftor eller så.

Jag har haft en urbra ryggsäck från The North Face i många år, men den dog i somras när vi var i Sweden- innandömmet liksom smulades sönder!

Så ett besök på Nike eller Adidias borde ju kunna uppbringa en lämplig ersättare. Hoppas jag.

Nu tillbaka till översätningen. Idag har det mest handlat om ett företag som har att göra med datasäkerhetsblad = superintressant. (Inte).

Men fick in lite översättningar om häcktrimmers och lite smått och gått från papeprsindustrin också, så det jämnar nog ut sig!

Fredag

Vi har haft en släng av "höst" här, det blev knappa 24 grader igår, jippi! Riktigt skönt på morgnarna.

Imorgon sk det viist uppåt igen men man ska ju var aglad för det lilla...

Imrogon gör vi nytt försök med Legoland!

Måste nu jobba som bara den... Först ta ut en fisand ehund (alltså: Mycket fislukt = bajsnödig hund).

Trevlig Fredag!

Torsdag

Redan! My gaadh vad fort veckan går!

Jag hade liksom tänkt mig att jag skulle ha en slapptillvaro nu när 5 månaders hårt arbet var klart, men riktigt så verkar det nu då inte bli. Jag hinner inte ens skicka in ett projekt förrens nästa trillar in. Kul att ha mycket jobb, det tackar jag för, men inget annat hinns med känns det som.

Skulle behöva vara husfru en vecka eller så, bara kunna koncentrera mig på att fixa här hemma.

Suck ja, det får vara stökigt antar jag...

Igår var jag tvungen att ta några timmar ledigt på eftermiddagen för att diska och göra en härlig beef stew. Det hade varit riktigt avslappnande om det inte var för att det var FEM barn hemma hos oss, tre pojkar och två tjejer. Och en av dessa pojkar har en förmåga att vara högljudd som minst tre helt själv.

Det var spring och skrik och halloj. När Ken sedan kom hem var det dags för läxor och middag, och de två barnen nästgårds gick snällt hem, de har ju samma deal. Men de två bröderna från nedåt gatan tog inte hinten alls. Gör de aldrig läxor hemma hos sig? Äter de aldrig (ja just det, de äter ju alltid en massa hos OSS, så de är väl aldrig hungriga...)

Till slut fick jag säga till dem att gå hem när de inte lyssnade på Sarah. Efter 10 minuter frågade jag Sarah varför hon inte började med läxorna... Hon berättade försynt att det faktiskt fanns en kille kvar på hennes rum och att han inte ville gå hem. Jag fick då gå in och säga till honom bestämt att det var dags för honom att gå hem nu... Jisses!

De här två pojkarna har en väldigt trevlig mamma och pappa, men det verkar ju som om de hellre håller till här hela tiden. De kan komma förbi närsomhelst, de knackar lite försiktigt så man knappt hör, och sedan går de bara in om det är upplåst utan att be om lov. Så numera är dörren låst och JAG får öppna, för om vi inte har tid eller kan ha besök av dem måste jag stå i dörren, annars går de bara förbi in fast man säger att de tyvärr inte kan komma in och leka... Va? Ingen hyfs alls! :-)

Nu ska jag in i duschen och sedan är det jobb som gäller fram till fyra då Sarah ska hämtas på sin Art Club i skolan...

Yum

TV and my friend Godiva! :-)

Published with Blogger-droid v1.7.4

Update

Went to my regular doctor. He is great to have, since he has been my doctor since 1998 and have a great overview over my medical history. I don't have to explain so much to him, he already knows.

It turns out there is only ONE colo-rectal surgeon in our area, and he happens to be part of my doctor's medical group. So now I have his business card in case I would ever need him. And I know which hospital to go to if I have problems, which is important, since this doctor only works out of Sarasota Memorial Hospital.

So I feel a little better knowing this, even if he is not a specialist on J-pouches, but at least a surgeon specializing in colo-rectal surgery... Close enough!

The doctor agree that I most likely have a nasty intestinal infection, so I have now two types of antibiotics to hopefully knock this thing out. I really do not like antibiotics since they do a lot of harm as well. Yeast infections, anyone? But if you have to, you have to...

Oh well. Just wish it would not be so painful... I got lots of work this week to get my mind off it, so that is good. No more patients to relax, had enough of that for now! :-)

Men va?

Skulle ringa till min doktor och se vad de tycker jag ska göra. Jag har inte varit där på 3 år, så det kan ju vara bra att stämma av lite. Det visar sig att kliniken har stängts och min doktor har flyttat!

Gaaah! Det finns liksom inte en enda sådan här J-pouchspecialist i hela Tampa Bay-området, jag hade ju sådan tur som hittade den här doktorn! Det finns en handfull kirurger med inriktning på tarmar, men endast på Tampa General Hospital, och det är ju skitlångt dit!

Så om jag behöver hjälp får jag alltså ta mig till närmsta sjukhus och hålla tummarna att de kan fixa det här. Inget problem om det bara är en infektion, det är ju ungefär som blindtarmen fast i vanliga tarmen. Men om något behöver skäras så vill man ju ha någon som verkligen vet vad de sysslar med håller i skalpellen...

Och med mitt kraftigt modifierade tarmsystem kan det vara lite känsligt.

Gulp, nu blev jag genast väldigt nervös och kallsvettig...

HOPPAS jag kan kurera detta själv nu!

Söndag - Aj!

Helgen blev inte helt som vi hade tänkt oss. Vi åkte till West  Palm Beach, släppte av Ken och tog oss senare till Palm Beach Gardens för att shoppa. Jättekul att få gå på H&M!

Sedan hämtade vi Ken och tog oss till Orlando.

Tyvärr började jag bli dålig redan på vägen hemifrån. Nått med magen. Föst trodde jag att det nog bara var en släng av matförgiftning, men nu lutar det nog mer mot någon form av tarminfektion.

Jag ska avvakta så mycket som jag kan innnan jag uppsöker min doktor. Jag är ju ganska bra på att känna av de här sakerna, och slipper jag att sätta foten på sjukhuset blir jag väldigt glad - och det blir min plånbok med...

Men ONT gör det.

Så inget Legoland igår, det får vänta. Ken och Sarah har åkt till Clearwater för att gå på Celebration Station, ett ställe med go-carts och bumper boats och liknande för att ha kul. Jag ska vila med en bok hela dagen.

Dricker en massa och knaprar probiotics, men har det inte blivit bättre imrogon så bär det nog av till min tarmdoktor, och då lägger de nästan garanterat in mig. Har jag tur kanske jag bara kan ta en antibiotika kur hemma i så fall, men de brukar vilja ha koll på en...

Vill helst inte... håller tummarna för att det fixar sig av sig självt! :-)

Drama-uppdatering

Ni som var med för ett år sådan kommer ju ihåg allt drama som pågick i och med att vi försökte hjälpa Kens dotter. Sedan dess har de endast haft kontakt via SMS och det endast pga av att vi betalar för hennes mobilabonnemang...

Hon har lyckats ställa till med en hel del på ett år. Maken till omogen människa tror jag nog aldrig att jag har kommit i kontakt med. Och hon har fyllt 21 år nu!

Hon lyckades åka fast för något som heter "wrongful entrustment". Hon hade lånat ut sin bil till killen (hon satt bredvid). Han har inget körkort, och han åkte fast för att DUI - "driving under the influence". Och då gjorde hon sig skyldig till "wrongful entrustment" genom att ha lånat ut bilen fast hon visste att han inte hade körkort och att han var hög... Suck ja. Hennes fall går upp i rätten nu imorgon.

Annars hör vi bara av henne när hon behöver pengar. Då plötsligt smörar hon för Ken som bara den, men tur nog ser han igenom detta ganska lätt. Hon har lyckats ha sönder mobilen två gånger, men fick då ut en ny varje gång på garantin.

Nu har hon totalt tappat bort mobilen... Detta är vårt enda sätt att kommunicera, så det får bli en ny mobil och SIM-kort. Men hon får banne mig vänta tills i jul, hon har fixat en temporär kontantmobil tills dess.

Kens syster hade tydligen blivit kompis med dotterns förra chef på Facebook, och hon talade om att killen var ett jävla svin. Hon försökte gå ifrån honom, då hade han knivhuggit sig själv rikrtigt illa framför henne och sagt att han ska begå självmord om hon lämnar honom!

Han lever i princip på henne, hon har i alla fall två jobb...

Ken och jag inser att hoppet nog är ute för henne. Hon är den hon är, skadan är redan skedd. Vilket stressigt liv att leva! Och inte vill hon ta tag i det rep som vi erbjudit henne, att fixa lägenhet och betala för högskolan. Utan killen. Nej, smart kan man inte säga att hon är. Som Ken sa, Sarah, som bara är 8, är flera hundra gånger mer pålitlig och ansvarsfull än vad systern är... Antar att droger spelar en stor roll här. Riktigt sorgligt är vad det är!

Helgplaner

Kens farbror dog för ett tag sedan. Han hade kämpat mot magcancer i många år, så det var inte helt oväntat. Tråkigt för hans närmaste familj, han var omgift och hade en son i tonåren.

Ken kände inte sin fabror så väl, farbrodern har bott utomlands i Hong Kong och England större delen av Kens liv. Nu på fredag hålls en minnesstund för farbrodern i West Palm Beach (tvärs över på andra sidan Florida). Jag har självt bara träffat honm ett enstaka gånger och kände honom inte alls.

Eftersom Sarah ändå är ledig från skolan på fredag beslutade vi oss för att åka med till West Palm Beach. Men vi skippar själva minnesstuden, Sarah och jag.  Så vi ska köra 3,5 timme till kyrkogården, släppa av Ken och sedan kör vi en halvtimme till tills vi är i Norra Palm Beach. Där tänker vi shoppa tills vi ska hämta Ken.

Efter minnesstunden ska de på lunch, och restaurangen ligger precis i närheten av det köpcentrum som jag och Sarah ska till. Efter att vi hämtat Ken blir det ytterligare några timmars bilkörning till Orlando, där vi bor på hotell för natten.

Och på lördagen har vi biljetter för att vara med på premiärinvigningen av LEGOLAND. Jag vet inte om jag är så där värst glad över att gå på just premiären, det lär ju vara massor av folk... Men eftersom en av biljetterna var gratis så får man väl ta den smällen. Dessutom behöver vi ju inte stå i kö för att köpa biljetter utan kan gå direkt in...

Har aldrig varit på något Legoland och det här ska tydligen vara världens största, så det kanske kan bli intressant. Legoland ligger i Winter Haven, ca 1 timme utanför Orlando. Det var tidigare Cypress Gardens, en gammal fin park med lång historia. De har bevarat de vakra parkytorna inne i Legoland, så det ska bli kul att se. Cypress Gardens var också kännt för sina vattenskidsshower, vilket de också har bevarat i Legoland.

Så det blir ett fullpackat schema både på fredag och lördag med andra ord!

Har precis jobbat några timmar, nu ska jag se om jag kan få lite tvätt och annat gjort innan nästa jobb trillar in...

Bob, Bob, Bob...

I lördags när vi var och bowlade hade hundarna lyckats ta sig in i det köksskåp där kattens torrfoder förvaras. De hade ätit så det stod hej vilt till! Såklart hennes torrfoder är mycket godare än deras! Ju!

Morgonen därefter fick de börja betala priset. Stan hade tur. Han har ju inga häsloproblem. Han fick lida av att skita en hel del och sedan diarré. Lovely.

Bob å andra sidan, med sin underliggande kroniska inflammation av bukspottskörteln, hade inte lika tur. Han var så dålig under hela dagen och efterföljande söndagsnatt. Till slut var han bara en darrande, våt, urvriden trasa...

Det är inte så mycket man kan göra, försöka få i honom lite vätska åt gången (annars kommer det upp i en stor flod), få honom att ta smärtlindrande (men det är omöjligt att få honom att äta något överhuvud taget när han är som värst).

Vi gjorde som vi brukar; bäddade åt Ken på soffan. Bob vill nämligen ha sällskap, och han har svårt att ligga still när han inte mår bra. Men ligger någon på soffan, ja då kan han slappna av lite mer. Annars blir det ett himla liv hela natten.

Jag gick upp och kollade till honom ett par gånger under natten, hjälpte honom att få i sig lite vatten, torkade upp efter honom osv.

Vid femtiden i morse var han äntligen redo att sova och jag bäddade ner honom på hans sovplats. Han är helt slut, stackaren!

Bob vilar ut efter en tuff natt...

Om han ändå kunde förstå att det är i hans bästa intresse att INTE äta fettrik mat... suck.

Varje gång han blir sjuk nu bävar jag för att det ska vara droppen som får bägaren att rinna över, att han inte ska klara sig. Veterinären sa att det inte är så mycket de kan göra. Det är mindre stressigt för honom att vara hemma när han blir sjuk, så länge han får i sig vätska. Vi kan rutinen nu, det börjar tyvärr bli ganska vanligt förekommande hemma hos oss.

Han är över 11 år gammal, så jag oroar mig verkligen över honom. Samtidigt har han så mycket spunk kvar att han säkert inte planerar att kola vippen någon gång snart... 

Och just nu sitter han bredvid mig och vill ha min mat. Han har absolut inte lärt sig en läxa den här gången heller... Knashunden... :-)