Alltså...

Katten är på mig som ett plåster för att hon vill smaaaaaka min salami som jag tog ett par skivor av i köket. Hon fick en liten bit, hon nosade och lämnade den. Sedan ville hon ha min salami. Aha, hon vill att jag skulle HÅLLA i den så att hon kan äta lättare!

Jag höll i biten medan hon mumsade i sig.

Sedan följde svansarna efter mig (det var en hund också, men han får inte äta salami pga sjukdom så han fick gå  med snålvattnet rinnande...)

In på kontoret. Katten fjantar runt och hoppar till slut hööögst upp på bokhyllan så att hon riktigt kan se mig äta min salami.

Men OJDÅ. Den satt inte så bra i magen. Kattspya på hög nivå, det var bara att klättra och torka...

Och hon vill ha mer! Tror inte det va?! :-)

Nu har hon dock belåtet lagt sig för en liten tupplur i en låda här på kontoret. Det var tydligen utröttande att se matte klättra...

 

 

Snark!