Måndag morgon

Igår kände jag mig ganska sjuk hela dagen. Jag har en tendens att bli det när jag utsätts för mycket stress. Min lupus (SLE) brukar då blossa upp, oftast mest med feber och allmän känsla av att man inte mår bra, ibland med ledvärk, ibland med andra konstiga symtom såsom inflammationer i både det ena och det andra. Jag har mått väldigt bra sedan 2007 faktiskt, då jag opererade bort hela min tjock- och ändtarm och fick en sk J-pouch. (De gjorde en intern reservoar av tunntarmen och fäste den direkt i anus). 

Hade då lidit av Ulcerös kolit i 20-25 år, så det var underbart att bli av med den där tarmen! Hela min kropp levde upp och jag slutade med alla immunsystemsdämpande mediciner plus cellgifterna som jag hade tagit sedan 1998, som jag tagit mot lupusen. Härligt! Gick upp en hel del i vikt, men läkarna tyckte det var jättebra, eftersom det ju betyde att kroppen tog åt sig näring. Men inte SÅ kul för mig. Men jag ska inte klaga, SÅ tjock blev jag ju inte, var bara inte van med det.

Ibland går man ju igenom lite jobbiga perioder, och då kan saker och ting blossa upp. Oftast inte mer än en vecka eller så, men jag kan bli ganska däckad, speciellt om det är ledvärk.

De senaste veckorna har varit de mest stressfulla i mitt liv, så jag ska ju inte vara så förvånad kanske. Eller så kanske det är något virus, men då borde man väl ha symptom på det? Så mår inte så bra helt enkelt. Jag får återkomma lite senare. Vi är mitt i en väldigt jobbig period fortfarande, men jag har hopp. Idag var ingen bra start på dagen. Men jag har hopp med allt som hände i fredags. Ingen omdelbar fix, det får man ju räkna med. Men det finns hopp. Men just nu orkar jag inget alls. Vilket gör stressen lite mer stressig.

HOPE.