Wednesday, July 25, 2007

Things happen quickly when they happen!

I met with my gastroenterologist today. For some reason I KNEW what he was going to say. I just knew it. And of course... I am having the surgery. The BIG one. We are going to straighten out all the details, but since it is decided I just want it over as quick as possible.

It was first talk about me having it done in Pittsburgh, PA, but I asked him to find out if there is a good colorectal surgent a little bit closer to where we live. After all, we don't have any family around here to help us out. I will be out of commission for probably a month or so...

I got a tip from two people who went through the same surgery to see a Dr W at the Cleveland Clinic in Fort Lauderdale. A bit far but doable. I called my doctor, and his nurse told me he had found a great doctor in Tampa, which would be ideal.

I asked my sister to come and stay with us to help out after surgery, she has a pretty flexible work schedule, and I very much prefer to have someone I trust and love to care for me than some hired hand... We will pay for her ticket and she will stay for about 4 weeks. That will be an invaluable help for us!

So I am going to see if I can't have the surgery in September. The first surgery is the most difficult one, and I will have a temporary ileostomy (external waste bag) for 12 weeks. Then the internally constructed pouch should be healed and the external one will be surgically removed and I should be able to go to the bathroom as normal.

I am nervous about having this pretty complicated surgery done, but on the other side I have suffered for over 20 years and is excited about the possibility of some normal life. Even if it can take up to a year until everything is working as it should.

2 comments:

Anne said...

Oj, här händer det saker snabbt. Men du skrev du hade på känn. Det låter som en komplicerad och jobbig operation, men du är ju stark, positiv och envis så det här kommer du ta dig igenom med lite jävlar anamma. Du säger du är ivrig också,förväntansfull. Det kan jag förstå, tänk du har chansen att få så mycket mer livskvalité och din vardag kommer säkert bli helt annorlunda. Se bara möjligheterna nu och inget annat,

Kan du berätta lite mer, vad kommer skillnaderna bli efteråt (när allting är över)? Ledsen om jag låter korkad, men jag är rätt okunnig vad gäller de här sakerna. Kommer du slippa många mediciner?

S w e F l o said...

Jag vet inte riktigt hur det blir med mediciner eftersom jag har flera olika separata immunerelaterade sjukdomar, men just nu är det dock endast UC:n som ger problem. vanligtvis brukar jag ha ledvärk som är besvärlig. Inom ett år efter operationen ska allt fungera som poå en vanlig frisk människa, dvs ingen smärta eller "jag måste på toa NU" känsla, men man får räkna med i genomsnitt 6 tarmtömningar per dag dock, med lösare avföring än vanligt eftersom vatten inte tas upp lika bra av tunntarmen som av tjocktarmen. Man måste se till att dricka en hel del. Man får se upp med en del fibrig mat som kan orsaka stopp och infektioner, men folk har levt med en sådan här intern reservoar i 20 år numera utan problem. Jag känner mig faktiskt ganskaså förväntansfull. Det har varit ett konstant lidande de senast 4 åren, man blir bra trött på eländet ;-)