Japp, fortfarande vaken!

Min hjärna är MOS!

Äntligen har Bobs attack gått öve rverkar det som. Jag slumrade till nästan 20 minuter, annars har jag fått 2 timmars sömn.

Dessutom kom jag ihåg att Ken sk apå konsultmöte i en annan stad, så han drog väldigt tidigt imorse. Alltså måste jag ta Sarah till skolan.

Jag har precis lagat ägg och bacon, det plus en stor kopp te hoppas jag hålla mig vaken tills jag kommer hem igen vid 8.30. DÅ ska jag sussa lite. Ja jisses! Tur att jag gjorde det jobb som skulle göras i natt.

Bob verkar i alla fall sova gott nu, HAN måste ju vara utpumpad som bara den! Men jag förstår att han vill ha någon hos sig hela natten. Man ska hålla och trösta, såklart! :-)

Fortfarande vaken

Nu är klockan snart 5.23 på morgonen. Har varit vaken sedan 1...

Bob är fortfarande inte bra nog så att han kan lägga sig och sova, stackaren. Jag vet ju att det inte är mycket jag kan göra. Vi gick ut lite igen, men det hjälper ju inte.

Han fick smärtlindrande i en liten bit bröd, men det spydde han ju såklart upp. Stackars liten!

Själv passade jag på att jobba när vi ändå satt inne på kontoret. Så jag bör kunna gå och lägga mig någon timme efter att Sarag har åkt till skolan.

Min plan är att Ken kan åka till jobbet lite sent och släppa av Sarah på vägen, då slippe rjag ju ut och köra.

Just nu är jag hur vaken som helst, vill inte tänka på hur det blir senare idag... Och imorgon kan jag inte sova så länge eftersom jag ska vara chafför på morgonen. Men på söndag, DÅ ska jag ta igen den här missade sömnen hoppas jag!

Mitt i natten

Har varit uppe sedan 1 på natten. Sjuk hund. Vi gick på en promenad. Funkade inte. Vi gick på ännu en, låååååååång. Funkade inte.

Det är Bob med en attack i bukspottskörteln igen. Det enda han vill göra är att äta vad skräp han kan komma över (helst gräs såklart) så att han kan spy.

Han har dock inget kvar i magen, så jag får hålla koll på honom så att han inte äter en massa konstigt...

Jag hoppas han är i slutskedet snart och att jag kan bädda ner honom, klickan är nu 2:46...

Det blir en trött dag imorgon! :-(

Elektronisk ordning och reda!

Äntligen är allt klart och överfört till den nya datorn. Mitt autoamtiska uppbackningssytem (jag använder Carbonite) meckar på i bakgrunden och för automatiskt över alla filer från min gamla dators backup, precis i den ordningen som jag hade dem. Guld värt! Sköter sig själv över ett par dagar.

Men allt viktigt är på plats, så jag kan jobba som vanligt på den nya datorn.

Så nu kör vi; Bigger, Badder, BETTER! Tjohho!!!

Nose

Yesterday was a long and stressful day. So much to do, so little time! I still had a hard time falling asleep just before midnight, thoughts swirling around...

First thing was my rescheduled appointment with the dermatologist. To tell you the truth, I haven't paid much attention to my nose since my last appointment. I was in for a bit of a shock...

The nurse who did the initial consultation had also taken pictures. Yesterday they took new pictures. The growth was at least three times BIGGER! In just a few weeks! I wish I had taken a new picture so you could see how big it got. Real ugly looking too! But like I said, I wasn't exactly paying attention to it that much.

Then the doctor came in, took one look at my nose and told me that is one classic Squamous Cell Carcinoma. Squamous? I was sure it was a Basal Cell Carcinoma?

I immediately felt a little chill. Squamous is a lot more serious then Basal. Squamous is the second most common type of skin cancer, Basal the most common and Melanoma the third.

What scares me about Squamous over Basal is that the cancer can spread to other organs and cause metastasis. I know I am going to be fine most likely, but I still can't help getting this creeping feeling in my body. What if? I think having a mom who died from skin cancer at only 24 years of age have me more spooked, of course. But hey; it is cancer after all.

So the plan is to go ahead with surgery on September 19th. The doctor will perform a MOHS surgery. This is the best treatment available and according to the doctor's web site, this is what I can expect:

The Day of Surgery

On your surgery day, we ask that you do not make any other appointments. Due to the detailed nature of the procedure, Mohs can take up the better part of the day. On occasion, you may need to return the next day. You are to eat your normal meals and take all of your normal medications. You do not need to fast or to discontinue the use of blood thinners unless the doctor instructs otherwise.

In the office, the surgical site will be inspected once again. The skin cancer area will be re-identified, photographed, and anesthetized with local anesthetic. First, the cancer obvious to the naked eye is removed along with a thin layer of skin from around the site. The tissue specimen is then immediately processed in our on-site Mohs laboratory. Patients are bandaged and permitted to relax in our private, comfortable MOHS lounge during this process.

The doctor will microscopically examine the specimen to identify and map any persistent cancer. Patients with persistent cancer have the procedure repeated, as required, and another layer is excised until the cancer is completely removed. The area where the cancer was removed is then repaired using the doctor's unique techniques developed to give the best cosmetic and functional outcome. Every effort is made to keep our patients comfortable, so repairs will either be on the same day or early the following day. In some cases, the patient is referred to a plastic surgeon for final wound repair. In each case, the doctor will advise the patient on the best option.

Points to remember:

·       Mohs surgery is a complex procedure, and you could be in our office for several hours, or in some cases, most of the day.

·       Patients can relax in our comfortable, private MOHS lounge within our office

·       Bring a sweater, a good book or Kindle and your laptop computer as we offer Wi-Fi internet service

·       We offer magazines, the Wall Street Journal, US News, and handheld DVD players w/ headsets and interesting videos

·       At our coffee bar, enjoy a variety of coffee& teas, including Vermont Green Mountain blend, bottled water and tea beverages along with healthy snacks.

·       Please bring a light lunch in case you stay with us. We do have cold storage available.

·       Plan on 7-10 days of restricted activity

After Surgery

Keep in mind there will be restrictions on activities for 7-14 days. Once your surgery is completed, we will review the care required for your surgery site and you will be given a set of written instructions on wound care from the doctor. As a convenience to our patients, we have specially prepared wound care kits available for purchase. You can expect to return to the office within 7-14 days for a suture removal or a wound check. This appointment will be scheduled before you leave our office.

That all sounds pretty good. But I definitely am not looking forward to the doctor carving a big hole in my nose!

This is how my nose looks like now, I took some pics when changing the bandage. This is just a little tiny hole after the biopsy; I can't even imagine how big it will be. But they said the doctor will work on closing up and stitching as good as she can.

 

 

 As I have said so many times over the years, WHY? Why do I get every freaking medical thing under the sun? It has been quite enough already, thank you very much...

 PS The test they did the first visit was just to confirm cancer cells, a scraping. The nurse was sure it was just a Basal  cancer at the time. I thought it was a done deal, that that was the diagnosis. But one look from the actual doctor changed that very quickly! I guess there is a difference between a doctor and a nurse after all, even though i think nurses often knows more than doctors...

 

Onsdag

Idag blir det nog lite dåligt med tid...

Jag har inte alls hunnit fixa med den nya dator, jobbet kom emellan.

Jag har flyttat över min gamla dator till Sarahs skrivbord, den är hennes nu, men jag kommer att använda den ett tag till eftersom det nog tar ett tag innan den nya är redo.

Så här ser den gamla datorn ut, på Sarahs skrivbord:

Och så den nya datorn, vid mitt skrivbord:

Den nya datorn är fortfarande en "virgin", inget rört där ännu...

Nu på förmiddagen måste jag till hudläkaren. De var tvungna att boka om min tid jag hade i måndags pga stormen, så vi får se vad de gör åt näsan idag.

Imorgon och på fredag har jag massor av jobb, på lördag kommer en komis hit. Så vet inte riktigt när jag ska få tid till allt som ska göras!

Vips!

Så var den stormen i princip över!

Ja det lär bli lite molnband med regn här och där tills på torsdag säger de. Men inget som igår. Då fick vi lite skrämselhicka när telefonen ringde och det var automatlarm för tornadoes! DET har aldrig hänt på mina 16 år här i Floirda!

Med en orkan finns det ju olika hot: vindskador, översvämning och så små men mycket förödande tornadoes kan fara fram. Isaac var i mitt tycke en mycket mild storm för oss, absolut inget att oroa sig för. Men en tornado är ju en annan historia, de tenderar att vara väldigt farliga om man nu hamnar i vägen för en sådan.

Så när vi nu fick meddelandet om att vi omedelbart skulle ta skydd blev man ju lite skärrad. En sådan kan ju jämna hela huset med marken!

Ken var på jobbet, så det var bara jag och Sarah hemma (skolorna var så klart stängda igår). Hon var väldigt nervös och ville helst packa hela huset. Men man måste ju agera snabbt och då är det liv som ska räddas, inte annat. Så vi två, hundarna och katten plus ökenråttor i en liten resebur satt där inne på toan (det rum som är mitt i huset och inte har några fönster, alltså säkraste stället att vara på).

Jag följde nyheterna via mobilen, och efter ca 40 minuter verkade det som om vi var OK, de två tornadoes som hade varit i närheten hade gått mer norrut.

Sarah var märkbart uppskakad resten av dagen, och hon packade i smyg lite grann i fall en annan tornado skulle komma. När jag hittade hennes skolväska undangömd frågade jag henne varför den låg där. Då förklarade hon att hon ju villa ha med sig den in på toan om en ny tornado kom så att hon skulle kunna gå till skolan som vanligt ifall huset förstördes! Snuttan!

Vi fick sedan reda på att ingen skadats, men ett hus hade fått ett träd genom taket och i en villavagnspark hade flera "hus" blivit förstörda. Och en och annan poolinhängnad och staket hade visst inte klarat sig så bra heller. Men ingen var skadad, tack och lov!

Idag är det tillbaka till vardagen. Sarah är i skolan, och jag sitter och fixar på kontoret. Måste göra klart ett jobb, sedan ska jag förbereda för min nya dator som kommer idag! FedEx hade varnat för förseningar pga stormen, men de kommer en dag tidigare istället! :-)

Så det blir nog ledigt resten av dagen efter att datorn kommer, Det är ju alltid så tidsförödande och mäckligt att fixa till en ny dator... Ser inte fram emot det.

Jag kommer att ha mina gamla dator som den är på Sarahs skrivbord tills den nya är helt i gång, så jag kan jobba som vanligt utan störningar. Det är en hel del program som ska installeras, och jag tror jag måste uppgradera ett som är viktigt för jobbandet, och det brukar ta några dagar innan man får bekräfteslen, eftersom de fortfarande använder personer och ger en personlig service, inget är automatiskt. Så jag räknar med några $$$ som kommer att gå åt med att uppgradera allehanda program.

Sedan blir min gamla dator Sarahs.

Ska bli intressant att se hur det är att jobba med två skärmar!

Orkanen Isaac

Jag märker att jag nog är ganska luttrad efter 16 år här i Florida. Jag sov gott under hela natten, fast vinden slet och regnet trummade hårt.

Det är ju liksom inget jag kan göra åt det hela ändå. Isaac var en väldigt mild orkan, jämfört med vad vi har varit me dom förr, så det känns inte så farligt. Förutom översvämningar och smärre vindskador tror jag nog att det värsta med Isaac är risken för tornadoes. De är oftast vad som orsakar den värsta förödelsen, inte själva huvudstromen. Men ingen sådan här i vårt kvarter i alla fall.

Skolorna har stängt idag. Ken åkte till jobbet som vanligt.

Känns som en vanlig dag, om än dock lite extra blåsig... :-)

Torsdag

Nya skrivaren är en dröm, tänk att jag inte skaffat en ny tidigare. Men den gamla funkade ju bra, det var bara inte en nätverksskrivare.

Sarah och jag beslutade oss för att vi vill åka och tälta i mellandagarna. Dels för att få komam ut i naturen lite, dels så att jag kan kolla att vårt tält fortfarande är bra inför den stora Girl Scout-campingen i slutet på januari.

Vi har bokat in oss hos en Nationalpark mitt i Florida. Vill ha lite nya omgivningar. Verkar vara ett trevligt ställe med mycket hiking-vänliga stigar. Vi tar med hundarna och cyklarna. Förhoppningsvis blir det svalt och skönt i slutet på december!

Vi har en orkan på väg mot oss, Isaac. Den beräknas anlända runt måndag-tisdag. Just nu visar de flesta datormodeller på en träff mitt i Tampa Bay-området, så vi får väl se hur det går. Oturligt har Tampa just nästa vecka ett jättestort evenemang, det republikanska partiets har sitt stora möte i stan just då, med 50 000 pers. Så det kan ju bli lite knivigt...

Den beräknade färdvägen för en orkan kallas "the cone", men här i Florida brukar vi kalla den "the cone of death", men det kan de ju inte säga på TV! :-) Vi är smack mitt i "the cone of death" den här gången. Ganska ovanligt att just Tampa Bay får en orkan så här nära inpå knutarna. Verkar som om det kanske bara blir en kategori 1 eller 2, men man vet ännu inte.

Det blir nog ingen skola för Sarah i alla fall... Vilket är trist, för då måste de ta igen eventuellt förlorade "stormdagar" på höstlovet, och i år är det första året som de har planerat det så att hela veckan inför Thanksgiving är ledig här...

De stormar vi har haft mest problem med har oftast varit just mindre orkaner... Isaac är väldigt stor och bred. Så vi väntar och ser hur det går, med bävan!

Ny skrivare

Idag kom den nya skrivaren. Jag var lite orolig för hur allts ska få plats på skrivbordet sedan när den nya datorn kommer, eftersom jag ju kommer att ha två skärmar, men DET behövde jag inte oroa mig för!

Den nya skrivaren är mycket bättre än den förra (har samma funktioner såsom skanner och fax, vilket är praktiskt), men STORLEKEN! Så mycket mer slimmad och mer än hälften så stor.

Dessutom kan vi nu skriva ut från hela huset från alla WiFi-anslutna enheter. T.o.m från mobiltelefonen, det finns en app för det med! :-)

Måndag

Nu är sommarlovet slut! Idag var det tillbaka till skolan, 4:e klass! Tiden går så snabbt, så snabbt. Redan i fyran (här i USA börjar man ju skolan ett år tidigare, så hon börjar fyran när hon är 9 alltså).

Idag känner jag mig pank men nöjd. Jag har köpt ny dator och skrivare, med värsta klös i, jag har betalat alla mina räkningar och jag har storhandlat, så därav tomt i plånboken... :-)

Idag börjar skolan och idag var det då dags för LCHF igen.

För att lyckas med en kost som LCHF är det viktigt att förbereda sig. Jag har redan allehanda LCHF-vänliga matvaror hemma, så det hjälper ju. Men viktigast är att tänka framåt och ha middagar och annat planerat. Har man en plan så är det ju enklare att hålla sig på repet utan att trilla av.

Dessutom är det alltid uppfriskande att starta med ett riv, så igår spenderade jag allehanda timmar på att storstäda kylskåpet och rensa bort gammalt och få det fint och rent. Samma med skafferiet. Dessutom gjorde jag mig av med kolhydratsstinna produkter så vi inte behöver frestas (ja Sarah har ju sina favoriter hemma, hon äter inte LCHF).

Jag tror jag var lite inspirerad av förra veckans storjobb, det handlade nämligen om livsmedelssäkerhet och matförgiftning, det gjorde nog att jag skrubbade lite extra! :-)

Efter att allt var rent och fint handlade jag och nu kan jag då starta LCHF-svängen igen med en ren tallrik, så att säga.

Till frukost imorse åt jag ett kokt ägg, lite ost och rostbiff. Till middag blir det grillade NY strip steak med ångkokta grönsaker och en kall gräddfilssås med vitlök.

Hungrig är man aldrig med LCHF, det är då så säkert. Jag ser dock mest fram emot att få bort någr akilon, bli av med min uppsvällda mage (ingen tjocktarm gör att man blir lätt uppsvälld om magen) och så favoriten, få minskad ledvärk.

Jag har haft en tarminfektion de senaste 4 dagarna, har ätit antibiotika så det står härligt till. Mindre kolhydrater kommer säkerligen att hjälpa den att bli bättre snabbare.

Annars är det nog en ganska slapp dag idag. Jobbade på som bara den imorse, men har inte direkt planerat in något för eftermiddagen.

Hoppas nu bara att jag kommer ihåg att hämta Sarah i skolan i eftermiddag; det var ju ett tag sedan sist!

Lördag

Ingen sömn i natt. Vaknade vid 3 av att vi först trodde ett flygplan höll på att störta (vi hör ofta flyg som går in för landing) men det visade sig att det var en bilkrasch ute på infartsvägen till vårt kvarter. Brrrooooooooooms KRASCH!!! Jag antar att det kan ha varit någon som varit ute och festat och sedan kört onykter hem.

Efter det kunde jag bara inte somna om. Vi skulle upp vid 6.30, och då passade jag på att kolla vädret. Åska i Orlando väntas, ja då var det ju lika bra att ställa in vattenparksbesöket och tillbaka i sängen... Ingen sömn. Kvart i åtta var det dags att gå upp och ge Bob en insulinspruta och sedan ska ju hundarna ha frukost på det och en liten tur ut i trädgården.

Suck. Ingen sömn, och nu vill Bob ut på en RIKTIG promenad... Efter det lät jag resten av huset sova och satte mig att jobba istället. Jag var som en väljoljad maskin och har nu fixat klart allt som skulle göras över helgen. Levererat och fakturerat!

Jag får pengar idag eller på måndag och då ska jag beställa min nya dator. Vilket monster det kommer bli! Är alltid impad över hur mycket tekniken gått framåt på bara några år när det är dags att skaffa ny dator... Den här gången blir det dubbla monitors, tror nog det kan hjälpa mig att bli mer produktiv.

Passade på att beställa en ny trådlös nätverksskrivare från HP idag också, den hinner nog komma innan datorn, datorn ska ju tillverkas först, så den lär nog inte komma förrens första veckan i september... Spännande men jobbigt med att fixa iordning en ny dator, det är en massa jobb med att få alla jobbprogram installerade och allt det där. Tack vare min automatiska upbackning i "molnet" via Carbonite är det dock superenkelt att föra över alla filer såsom foton som jag vill ha med till den nya datorn. Smärtfritt (ta i trä).

Idag blir det nog lite bio for mig och Sarah istället. Imorgon kommer hennes kompis hit för att leka hela dagen.

Ha en bra helg!

Drama

Oj vi fick oss en intressant kväll igår!

Vi skulle precis gå och lägga oss: jag stod och borstade tänderna i vårt badrum och Sarah satt framför TVn och borstade sina tänder och Ken hade precis kommit in med hundarna.

Jag hör hur Sarah skriker lite och de för lite liv där ute, men tänker inte så mycket på det, de brukar busa med varandra, eller så kanske en kackerlacka hade tagit sig in och de skrek om det...

När jag är klar går jag ut för att se om Sarah är klar, och då får jag se Ken med kvasten i hand stå och mota en ORM i hallen!

En ganska liten orm men i detta fallet kunde vi inte avgöra om det var en Coral eller en Scarlet King Snake. De är ganska lika och den här ormen höll sig ju inte direkt stilla, men av vad vi kunde se verkade det vara en Coral snake, dvs en mycket giftig orm!

Det var ganska mörkt och allt hände så snabbt, men till slut motade Ken ut ormen genom dörren, MENormen försvann in i fodret runt dörren! Gaaah!

Vi har ingen aning om den fortfarande är inne i dörren eller inte, så nu är vi livrädda varje gång vi går in och ut...

Och det här är faktiskt tredje gången på de 8 år vi bott här som vi haft en orm i dörrfodret!!! De första två var dock corn snakes, helt ofarliga. Den första upptäckte vi genom att den ramlade ner på Sarah när hon gick genom dörren! Även om den var ofarlig så var den väldigt arg (den var väl rädd stackaren) och försökte bitas... Huga!

Vi trampade omkring väldigt försiktigt igår kväll och var väldigt uppjagade, det är ju inte varje dag man har en ORM i huset!  Vilken TUR att Ken såg den! Och vilken tur att katten inte var där, hon kunde ju ha blivit skadad. Elle rmer troligt: Mitt i natten skulle hon väl komma med en halvdöd orm och släppa den på min bröstkorg som en liten present, mäkta stolt! Då hade vi nog fått byta lakan, i alla fall på min sida av sängen :-) !!!

Mitt i natten, precis innan tre hör jag helt plötsligt Sarah skrika för fulla lungor "Mooooommmmyy!"

Jag var uppe på tre röda och inne i hennes rum. Orm! Såklart! Sarah är helt hysterisk, "Det är en orm i min säng!" Det tog lite tid innan vi insåg att hon hade vaknat för att hennes ökenråttor gnagde och så hade hon i sitt halvvakna tillstånd tyckt att hon såg en orm i sängen. Jag förstår henne, HELT KLART! Vi lyckades i alla fall somna om efter det...

Så vi har då kanske en väldigt giftig orm i dörren, hej och hå! Hoppas er helg blir mindre ävenyursfylld! :-)

Onsdag

Väldigt groggy här... Sarah och jag har en vana av att ta långa promenader med hundarna sent på kvällen. Jag tycker det är skönt med lite motion när det inte är så hett ute (men den jobbiga luftfuktigheten håller sig tyvärr även superhög över natten). Sarah tycker det är kul att kolla efter grodor och paddor. Vi såg 7 stycken häromkvällen, Sarah var väldigt lycklig att en till och med slimade henne i handen! (Dom gör det när de försöker försvara sig, de kissar allstå inte, som Sarahs kompis trodde).

En stor nackdel med kvällsaktiviteter ute är dock myggen. Jag lyckades få sju bett nära inpå varandra på ena axeln. Det kliade som bara den igår kväll, så jag tog Benadryl, ett antihistamin som lindrar allegiska reaktioner såsom myggbett. Benadryl har dock en biverkan av att man ofta blir väldigt sömnig. Det funkar ju bra under natten när man inte vill vakna av evinnerligt kliande, som jag gjorde natten innan. Men det tar ett tag på morgonen innan spindelväven är ur hjärnan. De säljer för övrigt Benadryl under andra namn som icke vanebildande sömnmedel...

Nu har jag dock jobbat lite och tagit dagens första långpromenad, så efter en Diet Coke kanske det blir lite sprutt på mig.

Sarahs kompis är äntligen hemma och kommer hit om några minuter för att stanna hela dagen. Jippi för Sarah!

Igår kväll var jag på Girl Scout-mötet. Det var riktigt många vuxenpoäng jag fick där, med röstande och diskuterande hit och dit. Jag till och med minglade och hade flera längre samtal med flera olika personer! Och jag hade bara träffat tre av alla de som var där innan, så det var ju bra jobbat för en eremitkräfta!

Nä, nu måste jag ha den där Diet Coke som står i kylskåpet...

Tisdag

Sitter här och är hungrig. Blir oftast att jag går upp och kollar mailen, och så helt plötsligt har det gått ett bra tag och jag har glömt att äta frukost. Så det är ett par rostade mackor och en kopp te inom min snaraste framtid, spår jag...

I helgen var jag på träning för Girl Scouts. Det var trevligt. Jag hade tänkt engagera mig i detta lite mer, eftersom jag behöver vara mer social och inte bara sitta hemma och jobba! :-)

Så jag slår slag i saken och hoppar rätt in i volontärandet: ikväll ska jag representera vår trupp i säsongens kick off (vår ledare är ute och reser). Det blir stormöte och gott att äta, vavat med en massa information inför den stundande säsongen som startar i september.

På fredag ska jag dessutom volontära på Sarahs skola där vi ska ha bås för att locka fler inresserade till Scouterna. Och den 31:a ska vi ha stort möte med alla som har anmält sig som intresserade potentiella nya Scouter på en annan skola, det räknas med att bli minst två hundra personer där, så jag ska hjälpa till med lite praktiskt.

Se, jag kan vara social om jag bara vill, men jag är innerst inne en liten eremitkräfta, bara så ni vet... :-)

Så mötet ikväll är inte förrens halv sju. Tänkte hinna med att jobba och läsa klart min senaste bok, kanske en tur till Victoria's Secret för lite nya underkläder också, om det hinns, behövs

På lördag SKA vi ta oss till Sea World's vattenpark, Aquatica. För, kom igen nu, jag har haft de där biljetterna hela sommaren, men det har inte blivit av. Så nu ska det ske. Japp.

Helgen var annars helt OK. Jag storstädade i söndags, och det var så skönt att starta veckan igår med ett rent hus! Läst har jag gjort som bara den. Min Kindle Fire har gått varm (läsplattan alltså).

Det har blivit några böcker av Mari Jungstedt, vars spännande böcker utspelar sig på Gotland. Så knasigt knäppt att sitta här i Florida och läsa mordhistorier som utspelar sig hemma i min barndomsmiljö! Jag känner ju till alla namnen och ställena, skrockar och suckar här och där. Det värsta med de här böckerna är att jag får sådant suuuuug efter Gotland. Jag vill vara där och känna lukten av hav och tjära, se blåelden blomma och stryka handen över en sandsten... Men det blir nog ett tag tills nästa gång. Tidigast 2014, tidigast...

Nu har jag börjat läsa vidare i serien om Maria Wern av Anna Jansson, där böckerna också utspelar sig på Gotland. Här är det till och med en hel del gotländsk dialekt med i böckerna. Jag plågar mig själv, för min Gotlands-längtan blir ju bara värre, men det är en härlig smärta att få i alla fall läsa om Gotland! Ni fattar va?

Fredag

Snart är helgen här! Jag tror jag ska dra med Sarah på stan och köpa nya skor till skolstarten. Behöver komma ut lite idag känns det som.

Nästa vecka är det sista veckan innan sommarlovet är över. Sista veckan för mig med, eftersom jag tog ledigt från allt vad kosthållning heter över sommarlovet. Den 20 augusti börjar vi med LCHF igen och kör det ca 3 månader innan den amerikanska helgtiden kommer, med start med Thanksgiving i slutet av november. Sedan tar vi ledigt tills efter nyår någon gång.

I vår tänkte jag ta tag i LCHF igen och köra det stenhårt fram till semestern i juni.

Det verkar fungera ganska bra för oss att varva. Då blir man ju inte så fixerad på vad man inte får äta i längden. Och jag har märkt att många LCHF-vanor följer med en även om man inte äter LCHF. Jag har t.ex inte haft socker hemma på ca18 månader!

Men under sommaren med alla sina ljuvliga frukter ville jag inte äta LCHF. Lätta pastasallader och frukt hör liksom sommaren till. Och glass! :-)

Så nästa vecka får vi njuta av de sista dagarna! Sarah har blivit inbjuden till en sleepover hemma hos sin bästa kompis på torsdag, och hennes andra bästa kompis ska också sova över! Det blir nig riktigt kul, hon har inte sett sin andra bästis på hela sommaren.

Nej, nu ska jag gå och duscha, så jag kan få upp energinivån lite och orka ta mig ut på stan. Jag tror det blir Shoe Carnival idag, har aldrig varit där och de har nyligen öppnat en affär i närheten och flera har rekommenderat den.

Trevlig helg alla!

Torsdag

Sommarlovet är snart över! Den 20:e är det skoldags igen. Jag tror Sarah är redo för det. Visst, det är skönt att göra vad man vill, sova länge och vara uppe sent, men det blir ändå lite tjatigt i längden. Och den sociala biten saknar hon säkert.

Jag tror Sarah tycker det ska bli spännande att träffa sina helt nya skolkamrater och sin nya lärare (här byter man ju varje årskurs). Nästa fredag får vi reda på i vilken klass hon hamnar, och hon hoppas på att en av hennes två bästa kompisar kanske är i hennes klass. Eller i alla fall i klassrummet bredvid, eftersom de har rast två klassrum i taget. Och hon hoppas på att en tjej som är ny till hennes skola men som hon känner från Scouterna INTE ska vara i hennes klass...

Tjejen är jättesnäll, verkligen, men hennes personlighet är högljudd och tar upp all uppmärksamhet. Man blir matt av att umgås med henne. Så det vore nog bra om de inte var i samma klass i alla fall, Parrallellklass går ju bra, då ses man ju bara på rasterna, men i klassrummet vill man ju ha lugn och ro.

Nu till något annat! Vår katt Elsa har en ganska mild personlighet. Hon är en supersnäll katt helt enkelt! Hon har vissa roliga saker för sig. En av hennes specialiteter är att hon gillar att ge en presenter på sängen. Det är väl hennes sätt att säga att det är dags att vakna nu!

Jag har lärt mig att alltid bli alert, tända lampan occh kolla vilken present hon har gett mig. Man vet att hon kommer, för hon har ett speciellt mjauande som hon bara ger ifrån sig när det är "presentdags", typ för att tala om för en att "Här kommer jag med en ny, extra awesome present bara för dig...!!!"

Anledningen till att jag tänder lampan är som sagt att man aldrig riktigt vet vad man ska få. Det är oftast en kattleksak, men inte alltid. Häromnatten vaknade jag av att hon lät extra stolt, så jag hade en känsla av att det här inte kunde vara bra. Speciellt inte eftersom jag precis hört kattluckan och att hon alltså kom utifrån uteplatsen...

Japp, mitt på våran filt hade hon släppt sin fina present, en stor, fet kackerlacka! Av rena reflexen flickade jag till den så den hamnade på golvet, men jag måste nog ha flickat ganska hårt, för när jag kollade låg den där och sprattlade och kunde inte komma upp! Gjorde det enkelt att spola ner den i alla fall, hua...

En annan favoritpresent var när hon hade hittat ben från kycklingvingar som vi ätit till middag. Hon var mäkta stolt att hon hade hittat en SÅ fin present och placerat den på min bröstkorg mitt i natten. Det tog ett tag i min sömniga skalle att försöka klura ut vad det var jag hade där på bröstkorgen, många hemska tankar gick genom hjärnan när jag fingrade benen innan jag kunde andas ut. Bara ett kycklingben!

Men hennes absoluta favorit att ge oss är hennes favvo-mjukis. En liten tom, sladdrig mus. Den bär hon jämt omkring på, och man hittar den ofta bredvid eller i hennes matskål, tydligen tycker hon det är en trygg förvaringsplats för en sådan dyrgrip.

Imorse satt jag här och jobbade och då hörde jag det där speciella mjauandet från Sarahs rum. Elsa tyckte tydligen det var dags för Sarah att vakna och hade alltså gett henne en present. Som tur var för Sarah var det "sladdermusen", och inte något levande (den här gången, Sarah har minsann fått en kackerlacka en gång med, men tacksamt en halvtuggad så den inte sprang omkring!)

Elsa fortsätter att mjaua och spinna och gnida sig mot en tills man tackar för presenten och har vaknat. Sarah var väl måttligt road att bli väckt så "tidigt" (klockan var ju bara 9, ve och fasa!). Elsa verkade dock väldigt nöjd:

 Elsa med sin favorit, "sladdermusen"

Ja, hon vaknade! Sarah ser dock inte sådär jätteglad ut över att ha blivit väckt med en present på sängen, hur fin den nu än var... :-) Elsa ser dock väldigt nöjd ut!!!

Tisdag

Oj, det är svårt att få livet att gå ihop. Eller livet går ju bra, men vardagspysslet.

Numera jobbar jag ju absolut heltid. Maken jobbar mer än jag. Mitt andra jobb, som jag gör till 90 % själv är som "hemmafru". Det är en hel del som behöver göras, och jag hinner knappt med det som måste göras... Mat ska handlas och tillagas, disk ska fixas med, tvätt ska tvättas. En massa husdjur tas om hand om (här hjälper dock Sarah till en hel del). Huset ska städas. Och så tar det ju ALDRIG slut! :-)

Just idag gick jobbandet som på räls dock, och vid lunch var jag klar för dagen. Jag hade kunnat jobba mer, men bestämde mig för att vänta tills imorgon med resten. Huset skriker efter uppmärksamhet!

Vi tog oss till Wal-Mart för snabblunch/mellanmål och sedan fick jag handlat i alla fall. Skönt att ha det gjort tidigare på dagen. Sedan lyckades jag faktiskt få vind i seglen och har städat badrum och dylikt. Näst på listan är köket, och när det är klart ska jag göra en citronig pastasallad med mozarella till ikväll. Ibland är det gott med en vegetarisk middag, speciellt med ost i. Bra mat när det är varmt, och kan fixas i förtid. Ska även förbereda ett långkok för imorgon, en soppa som jag aldrig provat innan. En del bönor ska läggas i vatten över natten för den.

Just nu känns det som om jag famlar efter att hålla efter allt. Jobbet får komma före, och sedan är det på en höft, man får ta en sak i taget när man hinner med. Men man ska ju ha energi också!

Ett av symptomen man oftast märker av när man har lupus (SLE) är just bristen på energi. Det är verkligen ingen lek ibland! Många kan nog se en lupus-patient som lat, men man har verkligen inte energi ibland. Sedan hjälper det ju inte saken när det gör ont hit och dit. Under de senaste månaderna verkar de flesta lupus-problemen för mig vara i hjärnan. En hel del inflammation som ger huvudvärk och ofta ockulära migräner (dvs. migrän-auras utan huvudvärk). Inflammation i blodkärlen har jag dragits med i många år, men inte så här mycket just i hjärnan.

Det som gör mig lite nervös är risken för en stroke, men det är ju något man får vara medveten om och se till att de i en omgivning är medvetna om, så man kan få vård snabbt om det skulle smälla. Men det är nog en av mina största orosmoment med den här sjukdomen, just när hjärnan har varit lite mer utsatt på sistonde. Suck ja.

Idag har jag dessutom fått reda på att en liten hudgrej som helt plötsligt ploppade fram och började växa på näsan är basalcellscancer. De tog ett litet prov, eftersom de var ganska säkra på att det var juct BCC, och svaret kom idag. Jag är minst sagt chockad! Jag har haft en hel del sjukdomsproblem över åren, och jag är ganska härdad, men jag hickade helt klart till. Cancer skrämmer mig, det är väldigt läskigt. Mycket har ju säkert att göra med att min mamma dog i hudcancer när hon var bara 24. Sedan har vi en hel del annan cancer i familjen, med närmaste släkting som haft cancer var min pappa, och han dog i lungcancer när han var 59.

Nu ska vi bestämma hur vi ska gå vidare, eftersom det ju är på näsan och en hel del måste skäras bort. Troligen blir det en sk. Mohs-operation, där hudläkaren hyvlar av lager efter lager av huden, och varje lager synas i  mikroskop på en gång. Läkaren kan då se cancercellerna i specialmikroskopet, och hon fortsätter alltså att hyvla tills endast friska celler syns i provet. Detta ska tydligen vara det bästa sättet, specielllt när det rör sig om ansiktet. Sedan kan man välja att ha en plastikkirurg som fixar till hålet som blir.

Mitt första besök då cancern upptäcktes var förra veckan med en sk nurse practioner, hon är snäppet högre utbildad än en sjuksköterska men är inte läkare. För att gå på leverfläckskontroll passar det bra med just en nurse practioner tycker jag. Och jag tänkte ju att det bara var en vanlig leverfläckskoll, men det blir det då alltså inte...

Den 27:e ska jag tillbaka för att träffa hudläkaren som ska göra operationen, och då får vi väl bestämma när det blir och om en plastikkirurg ska vara med. Just nu vet jag inte riktigt vad som är bäst, får vänta och se vad de säger. Men ett stort hål i näsan vill jag ju inte gå omrking med!

Det är ju inte första gången jag haft en BCC, men jag har aldrigt haft ens en leverfläck som behövdes tas bort från just ansiktet. Det är ju väldigt känsligt, man kan ju inte dölja ett hål i näsan liksom. De senaste två BCC jag tog bort har lämnat ganska stora synliga ärr. Vill INTE ha det på näsan!

Jag är dock glad att jag har en ska snabbväxande BCC, eftersom den då upptäcktes tidigt. Det är annars vanligt med att ha en BCC i många år, eftersom de oftast växer långsamt och folk inte tänker på att de kan vara farliga. Ser inte direkt farliga ut, så som melanom gör. Typ en pärlliknande liten knöl, ser mer ut som en liten vårta ungefär. BCC är ju bra eftersom de inte sprider sig till andra organ via blodet såsom malignt melanom gör, men med en BCC så är det oftast bara tippen på isberget man ser, de kan ibland gå ganska djupt och ibland ta sig in i skelettet, vilket kan trixa till saker just på näsan såklart.

Men just nu vet jag inte alls vad vi har här, förhoppningsvis får jag veta mer den 27:e. Men det är liksom läskigt att gå omkring och veta att jag har CANCER på näsan! Jag kan se fläcken där på näsan hela tiden, och fingrarna letar sig dit hela tiden och fingrar på knölen...

Här är några bilder så ni kan se hur det ser ut just nu:

 Ser inte mycket ut för världen, va? En oskyldig liten knöl bara...

Tur att jag har mina leverfläckskollar 2 gånger om året, skulle nog inte ha misstänkt nått själv!

Jag blev nästan lite chockad när jag fick höra idag att det är cancer! Jag var ju bara där för att kolla leverfläckarna, och den där lilla knölen ser ju inte mycket ut för världen, definitivt mest ett irritationsmoment tyckte jag (för en knöl är ju aldrig kul att ha på näsan, liksom...). Jag tror den började synas i början av juli, så väldigt ny.

Jag fick dock en superdyr kräm i våras för att smörja på näsan, eftersom de sa att jag hade hud som var aktinisk keratos (tror jag det heter på svenska), och de sa att den krämen kunde zooma in sig på eventuella cancerceller och fixa problemet innan det blev värre (en aktinisk keratos blir nästan alltid hudcancer med åren, fast det kan ta lååång tid, sk. premalignt). Men det var ju tydligen inte fallet...

Inte för att jag använde krämen mycket, jag var för lat och glömde hela tiden bort den. Så kanske hade jag kunnat undvika detta? Vem vet! 

Men fy alltså, cancer på näsan! Huga. 

Lördag

Jaha, den här dagen blev ju inte riktigt som jag tänkt mig!

En hel del är makens fel. Han är på uselt humör och ritkigt retlig. Bäst att hålla sig borta från honom idag .

Det är stressigt på jobbet antar jag, och jag har lärt mig att inte ta det personligt, utan bara hålla mig undan innan det går över. Men jag var tvungen att bråka lite med honom, när han har helt FEL och jag blir sur. Men det är som sagt ingen mening med det. Det brukar gå några dagar och sedan kommer han dragandes med fötterna efter sig och ber om ursäkt, och ja, jo jag hade ju rätt! :-)

Imorse var vi dock iväg till stranden. Vi var där redan kvart över nio. Härligt, varmt och superklart vatten! Tyvärr hade visst sjögräs spolats upp för några dagar sedan, och det var nu fullt med småflugor som var överallt och riktigt irriterade en. Så vi gav upp efter endast 1½ timme. Makens humör hjälpte ju inte heller!

Sarah och jag duschade och sedan drog vi på stan. Vi var supereffektiva och fick tag på allt utom en sak till skolstarten.

Här i USA så köper ju föräldrarna allt material och lite till till skolan. Det är en hel del som ska inhandlas, och alla klasser har sin egen lista som man får och sedan ska handla efter. Mappar och papepr och pennor, plus en hel fel saker som fungerar som en pott för hela klassen, och det kan vara allt från pappersnäsdukar och handsprit till plastpåsar och pennor. Så en hel del blir det. Men nu så, bara EN sak kvar!

Sedan har skolorna vanligtvis öppet hus veckan innan skolan startar. Man får oftast först då redan på i vilken klass man hamnar och vilken lärare man får. Här byter man lärare varje årskurs och oftast får men helt nya klasskamrater varje år, kanske en eller två från tidigare klass. Det är ju både bra och dåligt på olika vis. Jag tyckte det var fantastiskt att gå i samma klass från i princip lekis upp till 9:an, och sedan även med några under gymnasiet! Man får ju starka vänskapsband på så vis.

Men å andra sidan så lär man ju känna fler personer och får en bredare kompiskrets med ny aklasser varje år. Här i USA verkar folk flytta ganska ofta dessutom, så det är nog inte så lätt att ha samma klass från år till år även om man försökte...

Det blir nog en filmkväll ikväll, men just nu sitte rjag och jobbar. Ken jobbar i vardagsrummet och Sarah leker med en kompis.

Imorgon ska jag försöka slappa lite, bara flyta runt här hemma och fixa lite. Har varit så stressigt hit och dit och fram och tillbaka ett tag nu. En lugn dag skulle vara bra!

Ja ja, så är det med det. Förhoppningsvis blir helgen bättre från och med NU! :-)

Fredag

Hej. En aningens varmt var det här...

Sarahs kompis är här idag, så vi tog en tur till poolen imorse. Kompisen hade aldrig åkt cabriolet innan, så hon tyckte det var jättekul att få prova det. Som tur var skulle vi ju inte speciellt långt, poolen ligger i vårt kvarter, annars hade det nog varit för varmt.

En av Sarahs kompisar kom till poolen precis när efter oss, och de hade jättekul med världens vattenkrig. Tur att det bara var dem i poolen, ananrs hade det ju inte gått att leka så vilt!

Efter poolen var det lunch och sedan har tjejerna hållt igång non-stop. Själv varvar jag jobb med tvättande idag.

Igår såg vi Tillbaka till Framtiden, det var ett tag sedan jag såg den, jag trodde jag kunde hela filmen utantill, men det var en hel del detaljer som jag glömt bort. Sarah tyckte den var kul, så ikväll ska vi titta på 2:an och kanske 3:an om vi orkar.

Imorgon blir det beachen igen. Nu är den som bäst, så man får passa på.

Sarah och jag har lite shoppande att fixa med i helgen, så vi får väl se om vi kan få det gjort på söndag. Måste köpa insulin och sprutor till Bob, och Ken ville visst att jag skulle köpa några nya skjortor till honom också.

Så det får bli lite olika ställen, annars är jag en fan av att få allt gjort på samma ställe. Men insulinet finns bara på en affär, sprutorna endast på en annan. Skjortorna förhoppningsvis i någon av två av Kens favoritaffärer och sedan ska vi ha lite skolgrejer, vilket nog blir på Super Target, där jag också kan handla matvaror om så behövs. Känner mig redan trött, bara av att läsa om det! :-)


Nu lite mer jobb innan det blir fredag på riktigt... Ha en bra helg nu!

Onsdag

Sarah var visst trött idag, hon sover fortfarande och det är snart halv elva här. Vi hade planerat att gå till poolen, men åskan mullrar där ute, så jag låter henne sova ut. Vi var uppe till nästan midnatt igår och hon har hållit igång ganska bra de senaste dagarna.

Jag förundras fortfarande över att Sarah inte har klagat en enda dag under sommarlovet, inget tjat om att hon har tråkigt eller liknande. Hon har hållit sig sysselsatt själv, antingen med lekträffar eller på egen hand. Jag har absolut inga problem med att få arbetsro när hon är ensam eller när hon har någon kompis här, det har funkat jättebra!

På söndag åker hennes BFF till Nort Carolina (där familjen äger en hotell- och stugby). De ska vara borta en hel vecka för att jobba där, så det blir tirst för Sarah. Men när de kommer tillbaka ska vi hitta på en massa kul tillsammans innan skolan börjar. Jag tror visst att skridskoåkning står högt på önskelistan, och så kanske vi hinner med ett besök till en vattenpark, Sun Splash,  som ligger söder om oss en dag, annars får vi ta det en helg när terminen kommit igång.

Ken, Sarah och jag har ju dessutom biljetter som ligger och väntar till Sea Worlds vattenpark, Aquatica, där vi aldrig varit innan. Som tur är gäller biljetterna i ett år, så det är ju ingen panik, Det beror lite på hur Ken jobbar om vi kan ta oss till Orlando en hel dag här snart eller inte.

Jag försöker se till att Sarah rör på sig varje dag, men i dagens samhälle är det inte så enkelt, barn sitter still en hel del, tyvärr. Så om hon inte har simmat eller gjort något annat aktivt tvingar jag med henne på mina långpromenader. Jag svär, de räknas som dubbelt under sommaren eftersom värmen tar så mycket på en! :-)

Jag är så glad att jag lyckades städa köket riktigt noga nu på morgonen medan jag väntatde på att ett projekt skulle komma in. Man får passa på!

Idag kommer resten av gerbil-utrustningen, så vi kommer säkert ägna några timmar åt att sätta ihop det och fixa allt som hör till runt om.

Annars är det bara jobbande som gäller. Jag har hela tiden flera projekt som jag tackat ja till i inkorgen, och flera som jag tackat ja till men som inte kommer anlända förens flera dagar senare. Som det ser ut nu är jag fullbokad fram till slutet på nästa vecka, och så rullar det på... Men jag är glad att jobben kommer och att de senaste två åren har hållit sig så här hela tiden, att det inte bara var en tillfällighet. Jag gillar lite jobbstress! :-)

Nej, det var allt jag hade att rapportera för den här gången, nu tillbaka till jobbet.