Torsdag

Sommarlovet är snart över! Den 20:e är det skoldags igen. Jag tror Sarah är redo för det. Visst, det är skönt att göra vad man vill, sova länge och vara uppe sent, men det blir ändå lite tjatigt i längden. Och den sociala biten saknar hon säkert.

Jag tror Sarah tycker det ska bli spännande att träffa sina helt nya skolkamrater och sin nya lärare (här byter man ju varje årskurs). Nästa fredag får vi reda på i vilken klass hon hamnar, och hon hoppas på att en av hennes två bästa kompisar kanske är i hennes klass. Eller i alla fall i klassrummet bredvid, eftersom de har rast två klassrum i taget. Och hon hoppas på att en tjej som är ny till hennes skola men som hon känner från Scouterna INTE ska vara i hennes klass...

Tjejen är jättesnäll, verkligen, men hennes personlighet är högljudd och tar upp all uppmärksamhet. Man blir matt av att umgås med henne. Så det vore nog bra om de inte var i samma klass i alla fall, Parrallellklass går ju bra, då ses man ju bara på rasterna, men i klassrummet vill man ju ha lugn och ro.

Nu till något annat! Vår katt Elsa har en ganska mild personlighet. Hon är en supersnäll katt helt enkelt! Hon har vissa roliga saker för sig. En av hennes specialiteter är att hon gillar att ge en presenter på sängen. Det är väl hennes sätt att säga att det är dags att vakna nu!

Jag har lärt mig att alltid bli alert, tända lampan occh kolla vilken present hon har gett mig. Man vet att hon kommer, för hon har ett speciellt mjauande som hon bara ger ifrån sig när det är "presentdags", typ för att tala om för en att "Här kommer jag med en ny, extra awesome present bara för dig...!!!"

Anledningen till att jag tänder lampan är som sagt att man aldrig riktigt vet vad man ska få. Det är oftast en kattleksak, men inte alltid. Häromnatten vaknade jag av att hon lät extra stolt, så jag hade en känsla av att det här inte kunde vara bra. Speciellt inte eftersom jag precis hört kattluckan och att hon alltså kom utifrån uteplatsen...

Japp, mitt på våran filt hade hon släppt sin fina present, en stor, fet kackerlacka! Av rena reflexen flickade jag till den så den hamnade på golvet, men jag måste nog ha flickat ganska hårt, för när jag kollade låg den där och sprattlade och kunde inte komma upp! Gjorde det enkelt att spola ner den i alla fall, hua...

En annan favoritpresent var när hon hade hittat ben från kycklingvingar som vi ätit till middag. Hon var mäkta stolt att hon hade hittat en SÅ fin present och placerat den på min bröstkorg mitt i natten. Det tog ett tag i min sömniga skalle att försöka klura ut vad det var jag hade där på bröstkorgen, många hemska tankar gick genom hjärnan när jag fingrade benen innan jag kunde andas ut. Bara ett kycklingben!

Men hennes absoluta favorit att ge oss är hennes favvo-mjukis. En liten tom, sladdrig mus. Den bär hon jämt omkring på, och man hittar den ofta bredvid eller i hennes matskål, tydligen tycker hon det är en trygg förvaringsplats för en sådan dyrgrip.

Imorse satt jag här och jobbade och då hörde jag det där speciella mjauandet från Sarahs rum. Elsa tyckte tydligen det var dags för Sarah att vakna och hade alltså gett henne en present. Som tur var för Sarah var det "sladdermusen", och inte något levande (den här gången, Sarah har minsann fått en kackerlacka en gång med, men tacksamt en halvtuggad så den inte sprang omkring!)

Elsa fortsätter att mjaua och spinna och gnida sig mot en tills man tackar för presenten och har vaknat. Sarah var väl måttligt road att bli väckt så "tidigt" (klockan var ju bara 9, ve och fasa!). Elsa verkade dock väldigt nöjd:

 Elsa med sin favorit, "sladdermusen"

Ja, hon vaknade! Sarah ser dock inte sådär jätteglad ut över att ha blivit väckt med en present på sängen, hur fin den nu än var... :-) Elsa ser dock väldigt nöjd ut!!!