Just a quick note.(Sending this as an email to friends and family too). I just came back from the Emergency Room. As many of you already knew, I wasn’t quite feeling like I should after I got out of the hospital on Sunday, and that what all culminating in last night’s events.
After a very painful day, I decided to take a shower after Ken came home. That way, if I fainted or something, he would be here. Well, I ended calling for his help, but not for that reason.
All of a sudden, in the middle of the shower, my incisions opened up and blood started gushing out like a water fall. It was the single most scary thing that has ever happened to me ever, and when Ken came in he just acted like a chicken with its head off, had no clue what to do, completely freaking out, so we had no choice but to call an ambulance, there was just so much blood all over. It soaked through two towels by the time they finally got here.
I just got out of the ER, they pretty much kicked me out. I have a severe abdominal infection, and I will need to go back to the St Anthony’s Hospital in St Petersburg again ASAP. The ER said no other doctor will even touch me due to the law suits that could happen, so I have no choice. I am right now trying to get a hold of them at 4:30 AM to ensure I can go straight up to the department. I have just no energy left to deal with having to go though that hospital’s ER first, that would be hours of agony. I am in a lot of pain, but working all of adrenaline now, I am just too scared.
So just to give everyone an idea of what is going on. I will try to update the blog as soon as I get computer access, but I don’t know when. When I get assigned a phone number I can have Ken e-mail that to someone and then you can pass it around if you feel like calling, it is expensive, but it really helps me feel better, if anyone in Sweden would be so kind.
Love you all, keep your fingers crossed,
SweFlo
9 comments:
Men kära nån! Jag har inte varit inne hos dig på ett tag och blev alldeles kall när jag läste vad du har gått igenom den sista tiden.
Jag skickar en massa kramar och hoppas att du ska må bättre snart. Sköt om dig nu!
Massor med kramar från Kicki
men Lilla Vännen vad otäckt!!!!! Å jag skulle gärna ringa dig ifall Ken vill skcika ditt nummer till mig!
han kanske kan skicka det som en kommentar på min blogg. fast det förstås då blir det ju offentligt så det var nog dumt. Men kanske kan han skicka det till min hotmailadress:
saltistjejen@hotmail.com
OM han har tid och lust förstås.
Han måste självklart inte ifall han inte känner att han hinner. Det är ändå vikitgast att han kan få runt numret till dina nära vänner och familj!!!
Hoppas nu att det går bra och att du ska slippa ha så fruktansvärt ont.
Många varma kramar!!!
Stackars dig, det låter alldeles hemskt och att du till på köpet måste ringa runt själv och försöka få tag på läkare / sjukhuspersonal låter ju förfärligt.
Jag håller tummarna för dig och hoppas att du kan bli smärt- och infektionsfri så fort som möjligt. Stora kramar!!
*Älskade, käraste, underbara vän* Nog för att jag vet att jag blivit böligare med åren men kan inte nog förklara hur jag känner med dig, mina tårar strömmar ner och jag hoppas snart att du blir pigga och kry - så att du kan få leva ett underbart liv med Ken och Sarah. Många kramar Anna
Usch va hemskt!!
Det lät väldigt otäckt! Jag hoppas verkligen att allt går bra och att du får komma hem till familjen igen snart!!
Kramar från Anette i Maryland
Kära nån! Det enda jag kan göra är att tänka på dej och hålla tummarna för att allt går bra! Kära, kära nån vad du får stå ut med!!!!! *håller mina tummar*
Oj oj - blir alldeles kall när jag läser - jag kan inte ens föreställa mig hur rädd du måste ha blivit. Måtte nu allting blir bra fort - det räcker för dig nu!
Tänker på dig och önskar jag bodde närmare så jag i alla fall kunde hjälpa till att hålla Sarah sysselsatt och distraherad!
En gigantisk kram!!
Jag kan bara instämma i vad de andra skrivit, jag blir alldeles kall när jag läser. Det går inte ens att föreställa sig hur fruktansvärt rädd du måste blivit och kanske fortfarande är. Liten och rädd. Jag hoppas nu att du får vård och "rätt" läkare, du är ju inte i något tillstånd just nu att kriga för en sån sak. Det kommer bli bra, det komemr bli bra!
MASSOR med kramar!
Usch, vilka otäcka saker du får vara med om! Jag hoppas att du mår mycket bättre vid det här laget och att allt ordnar upp sig. Krya på dig!
Post a Comment