Sunday, January 31, 2010

Helg i lugnan ro

I fredagskväll fick jag helt plötsligt en så stor trötthat att jag bara inte orkade med tanken på att laga middag, fast jag hade tagit fram fisk ur frysen och allt var i princip ett ganska lätt jobb. Så vad gör man då om man inte orkar? Jo man bjuder ut hela familjen på middag såklart! Det fick bli kvartersstället Gecko's. Väldigt populärt, så vi fick vänta ett bra tag på bord. Men gott var det och lika mysigt som vanligt.

När vi kom hem slutade det faktiskt med att Sarah fick sova på soffan, och hon somnade med en gång. Vid halv tio kände jag att jag var redo för sängen jag med (Ken hade i vanlig ordning redan somnat på soffan). Så vi gick och lade oss tidigt, riktigt skönt var det när man känner sig sådär riktigt trött efter en lång vecka.

I lördags skulle Ken jobba (skattesäsongen är i full gång). Sarah och jag åkte ner till Sarasota och det stora köpcentret där, åt en god lunch och gick på bio. Det blev "The Tooth Fairy". Inte en speciellt bra film, riktigt töntig, men Sarah skrattade och det var ju en barnfilm och för hennes del vi tittade, så jag var nöjd.

Efter filmen åkte vi hem, jag tittade på danska Mordkommissionen, med det jag såg idag har jag bara 2 avsnitt av seriens 32 kvar, så det blir spännande att se hur denna kvalitetsserie slutar!

Ken kom hem ganska tidigt vid 5-snåret, och jag gjorde nyttig och mycket god fisksoppa. Detta recept var en sk chowder, dvs avredd soppa. Mumsigt! Lite senare blev denna kväll och vi kom i säng strax före midnatt. Eller jag, Ken somnade nog ganska tidigt på soffan.

Söndagen började segt, Sarah och jag myste runt i huset, och när Ken kom hem från jobbet strax före lunch åkte vi iväg med hundarna. Först ville vi ha lite lunch, så vi stannade till vid en mexikansk restaurang vi hade hört skulle vara bra. De har varit på samma ställe sedan 1976, så det måste ju vara ett bra tecken. Inte alls!

När vi kom in var det fullt, så det enda bord vi hittade var i en hörna och det var trångt. Men just efter att vi satte oss så blev två bås bredvid oss lediga, så vi ställde oss upp för att vänta på att de skulle rensa och torka av ett åt oss. En av de anställda frågade om vi ville byta och vi sade ja, och sedan försvann han. Vi antog att han skulle hämta en bricka att lasta av bordet på eller nått. Vi väntade lääänge, och sedan kom han och dukade av. Vi väntade en lång stund till, men han kom aldrig tillbaka, så vi satte oss ner, försiktigt så att vi inte skulle skita ner oss med alla matrester på bordet.

Vi väntade och väntade. Till slut kom han med en trasa och vad som luktade som klorinvatten och torkade av. Men han lämnade bordet helt vått, och eftersom klor (bleach) kan förstöra kläderna och lämna fläckar vågade vi ännu inte lägga armarna på bordet.

Efter ännu mer väntande slängde han fram tortilla-chipsen och salsan (som är brukligt på mexikanska restauranger här). Jag tog snabbt några av de servetter som medföljde och torkade bordet torrt. Inte så lätt att förklara för en 6-åring att hon inte får ta på bordet eller sitta och rita...

Han frågade vad vi ville ha och dricka och vi passade på att beställa maten samtidigt eftersom det verkade vara slö service på stället. Sedan kom han tillbaka med dryckerna. Fel såklart, men jag tänkte att det nog inte var bäst att klaga... Jag fick Diet Coke istället för osötat iste, så inte hela världen...

Sedan kom maten. Fel såklart, men vid det laget ville vi bara bli klara och gå, så vi sket i det och tänkte att vi fick vara lite äventyrliga och liksom go with the flow. Lite knasigt när man inte riktigt visste vad man åt... Min mat kom dessutom med små hemgjorde tortillas som man skulle vira in maten i. Vanligtvis får man 5 eller så, i värsta fall kanske 3. Jag fick 2 pyttesmå... Vi frågade om jag kunde få en tallrik, eftersom det är lite svårt att hålla i tortillan hela tiden och det fanns ingen plats på serveringsfatet. Visst, kommer med en gång. Inte fick vi någon tallrik! Och han kom aldrig och frågade hur maten var eller nått. Hans kollega som också jobbade där satt vid bordet bredvid, verkade som han var på lunchrast. Han hörde och såg allt som pågick, men han brydde sig inte alls om att hjälpa till på något vis.

Och någon nota fick vi aldrig heller, så Ken fick gå fram till kassatjejen och betala, men det var lite svårt eftersom han inte visste exakt VAD vi hade ätit ha ha!

Men efter det åkte vi ut till River Plantation och gick HELA naturstigen runt floden, vilket vi aldrig orkat förut. Det tog lite mer än en timme men var härligt, som tur var det bara 16 grader varmt, så det blev inte svettigt i alla fall.

Nu blir det nog en kväll i lugn och ro...

Friday, January 29, 2010

Inte ett nöje precis

Med min stundande födelsedag den 11 februari måste jag förnya mitt körkort här i USA som då går ut. Det var en mardröm sist eftersom jag inte hade mitt "gröna kort" bara ett dokument som talade om att jag hade "gröna kort"-status, eftersom immigrationsmyndigheten tog flera år på sig att skicka det... Det slutade med nödbesök hos immigrationen i Tampa och bönande och hotande (nja nästan i alla fall). Då kollade de statusen och det visade sig vara nått datorfel som gjort att kortet aldrig skickats ut och heller aldrig skulle göra det, förens de nu aktiverade ordern igen. Jisses säger jag bara, jag hade ju kunnat vänta förgäves i hur många år som helst, varje gång jag hade ringt sa de att allt var som det ska och att det bara tog tid...

Så således var jag inte så pigg på att återvända till DMV, The Department of Motor Vehicles för min förnyning. De är ökända för att vara absolut horribla att ha att göra med av olika anledningar, och jag var ju vittne till detta i första hand.

Men damen jag först fick prata med var väldigt trevlig, om ändå kanske fientligt inställd som om hon antog att jag inet hade alla papper jag behövde med mig (vilket jag hade kollat upp och minsann hade). Då sa hon att det var så fullt med folk i kö, men hon kunde ge mig en lapp så jag kunde komma tillbaka om en timme och då få förtur i kön.

Sagt och gjort, jag gick och shoppade lite (en ny superskön gryta/stekpanna blev det från Cuisinart).

Tillbaka till DMV. ÄNNU mer folk än tidigare! Men nu fick jag ju gå i gräddfilen och slapp vänta. Många sura blickar följde mig minsann... Sedan blev det min tur med en gång (första kön är bara för att få kölapp!).

Damen i den luckan var säkert 90 år gammal, jag skojar INTE! Och hon var sur och lomhörd och mycket fientligt inställd. Det första hon bräkte ur sig var att jag minsann inte fick ha mitt mellannamn på körkortet längre, eftersom det inte stod på mitt "Gröna kort". Skiter väl jag fullständigt i om det är med eller inte, men hon bräkte på om det en bra stund.

En sak som jag hade kollat upp noga innan var vad för sorts betalning de tar emot, och både på deras hemsida och på dörren stod de att de tar alla betalkort, så det var ju lungt. Tills jag lade fram mitt VISA-kort. "Åh nej, vi tar BARA MasterCard!" Men! Så då fick jag använda mitt Health Savings Card som är ett MasterCard, men som endast får användas till sjukvårdskostnader...

Som tur blev Ken inte alls arg som han blivit en gång för några år sedan när jag råkat använda det till att köpa nått icke sjukvårdsrelaterat... Nöden hade ingen lag, det var liksom NO WAY jag tänkte vänta flera timmar till och stå ut med det där bara för att gå hem och hämta ett annat betalkort... $48 dessutom!

Och när hon hade fräst klart till mig och allmänt varit sur ett tag fick jag bara ett temporärt körkort på papper och de ska skicka det riktiga på posten. Sedan fick jag nästan bli arg på henne när hon inte ville ge mig tillbaka mitt pass som låg framför henne, det hade hon minsann redan lämnat tillbaka sa hon... Grrrr....

Nu ska vi inte dra alla DMV-anställda över en kam dock, tjejen bredvid den sura damen var hur söt och gullig som helst till farbrorn som stod där, och han blev dessutom klar på halva tiden, eftersom hon faktiskt visste hur en dator fungerade... Suck och suck!

Å andra sidan tycker jag synd om den gamal damen som uppenbarligen måste arbeta vid sin höga ålder för att försörja sig, det kan ju inte alls vara kul. Så jag var aldrig sur tillbaka, mitt måtto är att försöka vara så snäll mot andra som jag vill att de ska vara mot mig. Det funkar inte alltid, men ofta kan det få argmuppar att tagga ner... och ibland bara blir det för mycket och man måste sätta ner foten själv lite. Men tanten fick mitt snälla jag idag, hon har det nog inte så kul...

Thursday, January 28, 2010

Torsdag

Ville bara meddela att inget är på G idag alls - bara jobb, jobb och så en massa tvätt emellan. Hämtade Sarah, tog henne till frisören och klippte av en rejält snutt, hennes hår växer som ogräs!

Sedan till mataffären Publix för lite påfyllning. Några riktigt smarriga chokladkakor åkte med, men köpte bara tre stycken från bageriet... De ser farliga ut!

Jag tror vi börjar komma fram till ett beslut som passar oss båda, det måste bara kollas och tas fram uppgifter om tillgänglighet och priser först. Jag har inte bråttom, men jag vill gärna veta vad planen är och vad som ska ske. Jag hatar verkligen att ha lösa bollar i luften...

Istället för ett litet hus i dyra perfekta området och istället för ett stort hus i tråkiga området kanske vi kan bygga nytt, lagom stort i härliga området där vi nu har försökt köpa två hus??? Vi älskar ju det området, det finns en husmodell vi verkligen kan tänka oss, till BRA pris. Bra skolor förutom gymnasiet, men det ligger ju så långt i framtiden att vi säkert hinner flytta en gång till innan det blir aktuellt...

Så jag har kontakta byggföretaget för att se om någon av de tre kanonlotter jag såg häromdagen är lediga och kan byggas på. På samma gata men in på en återvändsgränd som det där första huset vi ville köpa. Med härlig sjöutsikt och bara natur på baksidan. Dessutom bara ett stenkast från den underbara naturstigens ena ingång.

Min mäklare och väninna tycker vi ska köpa ett "short sale" igen, eftersom hon anser att man får mer för pengarna. Men det har vi ju inte direkt haft någon tur med hittils. Och fördelen med att bygga nytt är ju att man kan få det precis som man vill... inga äckliga heltäckningsmattor att brottas med alltså.

Så vi får se, ska kolla upp det hela mer i helgen, men om det går bra att bygga där så är det nog toppvalet just nu. Men då kan det bli ända tills i oktober innan vi får flytta in, så det snurrar runt i skallen fram och tillbaka.

Det hade ju varit toppen om vi kunde ha flyttat i alla fall innan höstterminen började, för Sarahs skull. Och jag vill gärna flytta innan sommaren, speciellt om vi får Sverige-gäster i juni. Suck.

Tuesday, January 26, 2010

Bläh

Vaknade med lite ont i magen, på just den där fläcken där tarmstoppen och även infektionerna brukar gilla att hålla till. Så nu måste jag hålla ögonen på det, har liksom ingen lust.

Och jag är trött på det här med hus. Inget kul alls längre. Vi räknade ut att vi kan höja husbudgeten med i alla fall $50K om vi betalar av våra skulder. Men då har vi alla fall bara råd med ett mindre hus som inte riktigt är vad vi verkligen vill ha. Det som de har just nu är OK, men inte perfekt. Markplätten är liten med nästan ingen bakgård, och på sidorna är det tätt till grannen och tätt till ett stort staket d ehar byggt runt en underhållsstation. Så ingen utsikt alls ut mot sidorna.

Med tanke på att jag tittar ut genom ett av dessa fönster nästan hela dagen när jag jobbar känns det inte så kul, vill ha antingen lite natur eller en gata med liv och rörelse att se på liksom...

På bakisdan är det OK, en liten plätt gräs och så bakom själva huset härlig urskogsnatur och snätt till vänster utsikt över en liten sjö. Men man har också utsikt över grannens två luftkonditioneringsmaskiner. Kan bara tänka mig hur de kommer brumma på under de varma månaderna (=99% av tiden).

Men annars är huset OK. Fint klinkers och brunmelerade heltäckningsmattor som man kan leva med tills man har råd att byta ut till trä. Men det känns liksom lite surt om man skulle lägga ut så mycket extra pengar och ens vardagsmiljö (=i huset) inte är hundra. Kvarteret är ju kanon och allt runtomkring.

Ska man då satsa på att ta denna kompromiss med mål att kanske 5 år eller så byta upp sig till ett större? Eller ja jag vet inte alls...

Å andra sidan kan vi få ett hus för mer än $100K MINDRE i det andra kvarteret ute på landet som vi båda gillar. Bra skolor, mycket natur, tillgång till floden och naturstigar etc.

Här skulle vi dessutom få 314 kvadratmeter jämfört med bara 232 på det andra stället, plus extrasaker såsom balkong från stora sovrummet med utsikt öve rhärlig natur och en instängslad bakgård där Sarah och hundarna kan springa fritt.

Jag känner mig oerhört splittrad och vet inte alls. Förnuftet säger ju det billigare och större huset... Det ligger ju inom köravstånd från allt, inga problem så. Vet faktiskt inte alls.

nej, nu ska jag gå ut med hundarna på en långpromenad och sedan jobba lite. Önskar att jag kunde sluta tänka på allt vad hus heter några veckor, men det är svårt. Hoppas mycket jobb kommer in, då kan man i alla fall hålla sig sysselsatt med andra tankar!

Monday, January 25, 2010

"After Helg"

Oj, det var mycket som hanns med i helgen. Fredagen var nog bra, jag säger nog för jag kommer inte riktigt ihåg vad vi gjorde, faktiskt. Trött var jag i alla fall.

I lördags åkte jag för att kolla in det där kvarteret som jag hittade av en slump. Det finns ett område här som ligger precis mellan Bradenton och Sarasota. Precis perfekt. Och alla skolorna som hör till det området är toppskolor. 10 minuter till jobbet för Ken. Det är 6 timmar tidsbesparing i veckan, nästan en hel arbetsdag! Inte helt fel att det ligger nära ALLT.

Så jag var nyfiken. Byggföretaget hade verkligen tur när de hittade den här landsplätten. Runtomkring ligger stora väletablerade kvarter, och så den här juvelen mitt i. De började bygga 2007, och tyvärr finns det ingen mark till salu just nu, men det blir väl tre platser till, just nu används de som förvaring och parkering för byggarbetarna.

Det är ett sk gated community, dvs det är staket runt om och grindar som man kör in genom. Pool, basket, tennis och en alldeles perfekt naturstig som går kilometer efter kilometer runt en stor sjö, i vad som nästan känns som Florida-urskog. SÅ maffigt! Det visade sig att i mitten på kvarteret finns det en stor park med helt orörd natur, och de har skänkt den marken till kommunen med krav att den ska användas som naturpark. Det ska visst bli en brygga för fiske och så kan man paddla kanot där med. Inte helt fel, precis vad vi gillar.

Så till själva husen. Ett litet område, 143 hus och så en drös med bostadsrätter vid sidan om. Jättefin design, nej, vacker design. Inte så mycket av det där lite tråkiga "alla Florida-hus ser likadana ut". Lyxigt. Jag kollade in den modell som de hade öppen, helt klart bra. Beställde tid till söndagen så att Ken kunde komma med och vi kunde få se lite andra modeller som man måste ha tidsbeställning för att se.

I lördags kväll (redan vid 5) åkte Ken och Sarah till Tampa för att se Monster Jam, en stor monster truck show. De hade jättekul och kom inte hem förens strax före midnatt! Stackars Sarah SOV när vi borstade tänderna på henne, ha ha!

Jag hade dock en riktigt trevlig kväll. Gick ut med hundarna, åt grillade kycklingvingar och choklad och tittade på svensk och dansk TV. Skulle avnjuta en flaska svensk cider med, men den slank ur händerna på mig och gick i tusen bitar på köksgolvet. Bubblande cider och glassplitter över allt, speciellt i mina fötter... Lyckades få en kvarglömd glasbit i foten imorse med, en sådan där liten, smal sak som gör ack så stor skada. Blod överallt precis när vi skulle ge oss iväg till skolan.

Söndag. Stackars Ken måste jobba, och han som fyller år idag och allt! Men så är det. Vi strax före 2 hämtar jag och Sarah honom på jobbet och kör den lilla biten till kvarteret. Vi kollar in modellen medan säljdamen gör klart lite pappersarbete, och sedan kör vi ut till tre andra hus och kollar. Husen har allt det där som vi söker. Ken faller pladask, jag är lite smått kär.

Så nu är ju frågan: är det värt att betala så pass mycket mer (typ $50 000-$100 000) för att bo här? Vi kan ju få ett stort helt nybyggt hus för mycket mindra i ett annat kvarter. Men ett mycket tråkigt kvarter... Här har vi ju allt, plus bra skolor. Det går helt enkelt inte att slå det.

Eftersom de inte har någon mer mark nu att bygga på så finns det tre val: köpa ett av de husen som de har redan byggt och som inte sålts ännu (inget var sådär 100% våra färger och sånt när det gällde insidan.) Köpa ett hus som de börjat bygga och som ska bli klart till juni, det är tidigt i byggandet, så vi kan välja alla golv, färger och dylikt (men dyyyrt). Eller helt enkelt vänta tills någon som redan äger ett hus där vill sälja, amerikanerna flyttar ju väldigt ofta ändå (men det kan ju dröja hur länge som helst innan ett som vi vill ha blir till salu!).

Eller köpa hus på annat håll.

Men... efter att ha varit här, sett det och liksom hittat hem så skulle det inte kännas helt bra att köpa på annat håll... Och om vi verkligen vill bo här, ja då blir det till att tänka igenom alla siffrorna noga. Vad vi vet är att just nu går det inte. Om ett par månader kanske. Det är ganska mycket pengar det rör sig om. Och Ken har liksom inte tid att sitta ner och kalkylera det hela. Vad vi vet med säkerhet är att om vi betalar av alla våra skulder förutom huslån och studielån så blir det SÅ mycket lättare, så det är planen just nu. Fortsätta att betala av allt. Jag har inte så mycket kvar, så det SKA gå. Jag har ju ett mål i sikte, och även om det nu inte blir ett hus här så skadar det ju verkligen inte att vara skuldfri... Och Ken planerar att betala av det han har nu under skattesäsongen, företaget brukar få in en rejäl extraslant just runt den här tiden, naturligtvis.

Så hoppet finns där. Så får vi bara hoppas att siffrorna visar rätt när vi väl sätter oss ner och tar tag i det. För det hade ju varit en dröm att bo där, helt klart.

Stackars Ken kom hem vid 9 igår kväll. Eftersom det var hans födelsedag hade jag middag på G efter hans önskemål: grillad ribeye stek, pommes, bearnessås och en krispig sallad (en god klassiker) och chokladtårta till efterrätt, inga ljus på tårtan, han är ju såpass gammal nu att vi ju inte vill vara en brandfara, ha ha!

Hela natten ösregnande det. Bra, alla döda förfrysta gräsmattor behöver det. Ken var tvungen att gå upp 5 imorse för att fixa servern innan de anställda kommer in, så det föll på Sarahs och min lott att ta ut hundarna. Det var riktigt mysigt att gå på långpromenad vid sju på morgonen. Det hade slutat regna och var sådär mysigt ute. Riktigt härlig start på dagen. Nu är det en hel drös jobb som gäller hela dagen...

Friday, January 22, 2010

Husdilemma

Igår började vi fundera på om vi kanske skulle bygga nytt istället. Då kan man ju få huset precis så man vill. Men det är oftast 6 månader från start till finish, så det är ju inte så kul.

Jag besökte ett modellhus i går som var helt perfekt. Precis vad vi vill ha och inom vår budget. MEN... kvarteret som det måste byggas inom är lite tråkigt. inte hemskt, bara tråkigt. Och ingen kvarterspool, vilket är ett måste om man har en Sarah. Vi skulle ju kunna bygga egen pool, men har ingen vidare lust att ta hand om den plus att det lägger på en extra 25 000 dollar minst...

Vi kan ju bygga i det kvarter där vi har försökt köpa hus i med. Men det finns två byggföretag att välja på, och de modellerna är inte 100% vad vi vill ha... Så vem vet. Får väl filuera lite mer nu i helgen.

Idag har Sarah ledigt från skolan, det är regnigt och grått, dock inte kallt ute. Grannens barn är iväg tills efter lunch, så Sarah har planterat sig framför TVn, lika bra det eftersom jag har väldigt mycket jobb att göra.

Imorgon kväll ska Sarah och Ken på Monster Jam, en monster truck show i Tampa. Hon ser SÅ fram emot det! Inga rosa dockor och gull gull för henne, nä det ska vara stort och läskigt, så detta är precis hennes grej. Och jag får en kväll till mig själv att bara vara. Lite danskt Mordkommissionen på DVD kanske?

Thursday, January 21, 2010

Paket!

Tusen tack Marianne för den underbara och mycket spännande fotkrämen. Ända från Egypten via Sverige! Jag ser verkligen fram emot att prova den och se om jag äntligen kan få bukt med mina torra fötter, speciellt hälarna med sina sprickor...

Burken ser väldigt exotisk ut med sin egyptiska (?) text på baksidan...

SÅ snällt och oerhört uppskattat!

Ahglrens bilar

Är det någon hemma i Svedala som kan förbarma sig över mig och skicka en påse med Ahlgrens nya Salta Bilar när de kommer ut i februari? Suck!

En morgon i Florida...

Dottern och maken har precis varit ute med hundarna på promenad. Sitter själv och äter frukost framför TVn. Hundarna glufsar i sig sitt torrfoder i köket, sedan kommer de in och försöker se om de inte kan få lite av min frukost med.

När inte det funkar bäddar de ner sig i soffan under en filt.

Sitter där och lyssnar på Stan som slickar sig och har sig under filten. Buuuurp! Han ger ifrån sig en redig rap. Braaapääääääähhhh! Ingen rap, SPYA! Fiskar ut hunden fort som sjutton från under filten, men han har lyckats spy halvtuggat torrfoder över hela sig och soffan och filten (tack och lov för lädersoffa).

Medan jag torkar spyan lyckas han spy tre gånger till, en gång så klart på mattan så jag verkligen ska ha nått att göra.

Tvättar händerna och sitter sedan ner för att avsluta min frukost. Ännu en dag med hundar. Man är härdad...

Wednesday, January 20, 2010

Trött på bara tanken...

Jag orkar inte bry mig om att leta efter ett nytt hus just nu. Så frustrerande! Situationen är ju vad den är, inget att älta. Men jag ser inte fram emot att hitta ett nytt hus. Själva letandet. Suck!

Det är så mycket att tänka på. Förutom att själva huset ska vara vad vi letar efter, sedan ska det ligga i ett bra skolområde och inte vara för långt från Kens jobb... Det får inte vara i ett sk CDD-område, där får man betala mellan trettio och åttio tusen kronor mer i skatt bara för att det ligger inom ett område där man får betala extra, och det har man ju ingen lust med...

Så en hel del saker som filtrerar vilka hus vi kan tänka oss. Dessutom så är majoriteten av husen på marknaden här just nu short sales, och det har jag bara inte lust med! Det kan ju ta 3-4 månader från start tills det är klart... Nä fy tusan, inget mer maratonväntande...

Så lite avsmak har jag nog just nu för allt vad husletande heter. Men det är ju bara att bita i det sura äpplet så blir det nog en väldoftande äppelpaj i slutändan ändå!

Ken skulle till doktorn för att få en prednisoloninjektion i ryggraden (!) för sin inflammaerade nerv bak i ryggen, och jag körde honom till jobbet eftersom de ska söva ner honom. Då kom vi på att han ju glömt bort att han inte fick äta, och han hade ätit frukost! Så nu blev det ändrat tills nästa onsdag i stället... Och jag tror inte han glömmer bort att han inte får äta igen ;-)

Nu ska jag nog titta på svensk film, en i kriminalserien om polisen Johan Falk, baserat i Göteborg, riktigt bra faktiskt.

Tuesday, January 19, 2010

House update

It seems the sellers might back out of the sale - apparently the bank would require them to still pay them the difference between what they owe and what the short sale brings in.

Up and down. On and off. That is the nature of this house buying business it seems!

I think since Ken is going into tax season and will be super busy until at least the end of March, we will hold off on putting any bids on any other houses. It does require a lot of time and effort, and we just won't have that the next few months.

I am pissed, but I am also a realist - no big deal. There will be a new house at the end of this process, just wished it wasn't so frustrating trying to get there!

At least this means we can hold off on the loan application a bit longer and get it taken care off before bidding on another house, so that is good. Sigh. "Den som väntar på något gott..." ;-)

Monday, January 18, 2010

Booked!

I just put a deposit down on a great condo in the heart of the Capitol Hill in DC. Only 3 minute walk to the Metro, lots of fun places to eat at all around - and no more then 10 minutes away from any of the sites.

The condo itself is a nice 2 bedroom place fully equipped with anything and everything we could possibly need to feel at home away from home. People who has stayed at this condo have left rave reviews, so I think we will be happy here. Sure looking forward to spending a week exploring Washington DC!

Busy days ahead

I have really enjoyed not working much over the Christmas break, this is usually a very slow time in my business. It felt kind of weird after have worked so much and intensely for several months to just all of a sudden come to an abrupt halt like that. I almost feel a bit antsy and uncomfortable not having to work. A good sign a break was indeed needed I think ;-)!

But today I got word from the two major agencies I work with on an ongoing basis, and I got the preliminary word counts for the upcoming weeks, so I can definitely say the break is over... At least I get to ease into it with a smaller assignment today and then it will gear up towards the end of the week. No problem at all; I am more than willing to go back to work. It will be interesting to see if we hear from the seller's bank today, and what the time line will be for the new house. We have already finished all our individual and joint tax returns, both our personal once and the business once, so we are ready for the loan process.

It is very nerve wracking, since you never know what can happen. It could be a no! Banks are not exactly throwing money after people anymore... We were not planning on buying a house this year, so we have plowed a lot of our 2008 income into the businesses, so on paper the income for 2008 was not very high. Unfortunately the bank use an average for 2008 and 2009 for the mortgage application... and since we are not selling our current house, that counts as money going out, since we cannot rent it out until we have moved, of course.

So there are still a few hurdles to get over. But in the event the mortgage is denied, we will just have to wait a few more months, which should be enough time to change our situation even more in favor of a yes. We have done what we can. I have paid off a huge amount on my credit cards, increased my credit score exponentially... We have a good chunk for down payment, we both increased our income significantly for 2009... Hopefully it will all be enough and we won't have a problem.

But like I said, if it is denied, we are still planning on getting a new house this year, it will just have to be postponed a few months, so no big deal...

Great weekend

I was sooo glad to get rid of the cold! Friday turned out to be a perfect day with the temperature in the low 20C.

After picking Sarah up we took the dogs for an hour walk in our new neighborhood, visited her new school (where they gave us a grand tour) and just enjoyed the outdoors.

On Saturday Sarah and I packed up the dogs and drove out to the Myakka River State Park where we hiked for 2½ hours on different nature trails. Friday night had been a very rainy night, and it was still gray and drizzly, but nice temperature. We had such a great time, and Sarah actually told me Nature is one of her favorite words, because she loves nature. She even contemplated becoming a State Park Ranger just so she can show others the nice hiking trails.

After our walks we had a nice lunch at the park's restaurant and I also bought some pictures that I am going to frame.

After lunch we took the dogs out to a viewing platform overlooking Myakka Lake and River. There were big, fat alligators all laying in a row on the river banks, trying to soak up a bit of sun... I bet they were happy the cold is over too!

On Sunday Ken was finally able to hang out with us, and we all headed down to Anna Maria Island where we had breakfast on the beach, then we took the dogs to the Desoto National Memorial and took a long walk on one of the nature trails there.

We have really been into hiking and nature walks lately, I think we got a taste of it up in the mountains, and it is one of our favorite things to do now. I got some good trail maps, and hopefully we can head south to the Oscar Sherer National Park soon. It is a lot harder to go hiking in the summer here, since it is so hot (plus more bugs and snakes), so now is the perfect time of the year.

We have also been planning a few mini vacations. If you live in Florida, you might want to check out the new Florida Resident Dream Pass at Disney. We just got the tickets, 4 parks for $99, we paid a little extra to add the Disney water parks, since Sarah has never been to a water park. The restrictions on the tickets are that you have to use them before May 25.

We are also trying to book a condo rental in the heart of Washington DC for the week around 4th of July, that way we get to see the spectacular fireworks while we are there. There are so many things to see and do in the Nations Capital, and we are all looking forward to our trip in July.

Yesterday after we got home Sarah and I got back in the car and we drove to Tampa and IKEA. I am so glad Sarah likes visiting IKEA as much as I do!

Today it is a national Holiday, Martin Luther King Day, so no school for Sarah. I think today will be a cleaning day.... We haven't been home much over the weekend, so the kitchen is a mess and the laundry is piling up :-)

Have a great day!

Tuesday, January 12, 2010

Phew!

Ken just found out that the company in the offices right next door to him were robbed last night. They took everything of value, including all their computers! They probably did not go into our offices because we have stickers on the doors saying we have a close circuit TV security system.. Imagine if they had stolen all our computers, right when tax season is about to start! Wow, that would have been devastating, a server and 7 computers, not something you replace in a jiffy, especially not with all that expensive software. We sure are lucky!

Tuesday update

I actually ate real food last night, and except for really bad nausea it went great! This morning teh nasuea is better, not gone, but better.

I really hate to spend over $800 on a T-scan and a doctor's visit just to please my doctor, so after a lot of debating back and forth, I canceled both and said I will get back to them if it got worse.

Obviously the blockage is resolved for now, so I rather wait and see then spend a lot of money and time on further investigation of it at this time. If it comes back here soon, then I can do the test. That is just a lot of money, so I rather wait... Hopefully my energy will start coming back now when I can eat a little again!

Monday, January 11, 2010

Intestinal update :-)

Well, things are not exactly back to normal. I managed to eat toast and some steamed rice for lunch, but I have super severe nausea. So I called my trusted doctor up in St Petersburg to see what they think. I figured perhaps if I am lucky he can squeeze me in for a regular office appointment. Sure enough, they are sending me for a CT-scan tomorrow and then I have an appointment to see him on Wednesday. You gotta give American health care kudos for being efficient and patient oriented. If you have the right insurance, that is...

It feels pretty good doing the CT-scan, that way I will know for sure what is going on... I just really worry about drinking the contrast fluid before the scan. It is very puke-inducing, to say the least. The regular contrast they squirt into your IV line is not bad at all, but that stuff... yuck.

So that is the plan. I am just hoping there is no scar tissue blocking the intestine, I am not exactly in the mood for surgery and a hospital stay. Especially not since Ken is so busy and it would be chaos here at home. And I would not be able to see them much, since it is a bit of a drive up there just for a visit. It would be so stressful, I would just lay there and stress about everything at home. But everyone usually survive, so I am sure it would be fine if it came to that...

Hungern tog över...

Jag kunde inte låta bli, det fick bli lite rostat bröd nu imorse. Hoppas att det går vägen! Normalt brukar tarmstopp vara ca ett dygn för mig, om det inte är allvarligt och sjukhusbesök behövs. Så det har varit tufft att inte äta något sedan i fredags.

Förkylningen verkar försöka att få fäste, den kom ju liksom av sig lite i farten över helgen.

Enligt väderkillen har Florida inte haft så här många dagar i rad med frysväder, seanste var 1956 med 7 dagar i rad, och vi är redan inne på dag 10. Imorse var det -10 C precis i norr om Tampa, i Lecanto. Samma temperatur som de hade i södra Alaska... Vi hade några minus här, och när jag skjutsade Sarah till skolan vid 8 var det 0. Kändes jättekonstigt att se just den där nollan på bilens termometer... Inte nått jag faktiskt sett förut!

Men det ska bli runt 10 grader varmt idag, så det är ju bra, och runt 20 till helgen, tack och lov. I normala fall ska det vara just över 20 den här tiden på året, så verkligen kallt!

Sunday, January 10, 2010

Verkligen trött på det här!

Jag kan stå ut med att vara hungrig och ha ont i mage, men att vara så yr och svag är verkligen irriterande. Huvudet är ju vaket, men allt bara snurrar. Nu har jag i alla fall lyckats värma en burk med kycklingsoppa och sila av allt utom spaden. Hoppas verkligen att det piggar upp lite, bara lite rädd att det var för mycket, nu gurglar det som sjutton där nere.

Jag lyckades i alla fall tvätta Sarahs kläder så hon har nått att ta på sig imorgon. Orkade dock inte stå upp för att hänga undan allt, så det får ligga i sorterade högar på golvet i hennes rum så länge. Hon behöver ett bad också, men jag vill skrubba ur badkaret ordentligt, jag såg att det behövdes, så det får bli Kens uppgift när han kommer hem. Dessutom ska han förbi affären och gå ut med hundarna och ta med Sarah på en cykeltur, och sedan fixa middag till sig själv och Sarah. Lite mycket, hoppas han hinner hem snart! Men jag orkar helt enkelt inte.

Som tur är har Sarah varit bra på att ta hand om sig själv, fixat mat och dryck och t.o.m servat mig och tagit ut hundarna så de i alla fall fick pinka bakom huset. Jag vågar inte släppa ut henne med båda hundarna även om hon säger att hon klarar det. Jag kan bara se det framför mig när de släpar iväg henne för att de har sett en annan hund eller nått. Så än så länge håller vi oss till EN hudn i taget, men hon är riktigt duktig faktisk!

Ken är på jobbet fortfarande, han ska iväg på konsultjobb hela dagen imorgon, så han måste förbereda så att hans anställda vet vad de ska göra imorgon. Bla ska en ny kille (som snart kommer att vara auktoriserad revisor med) att göra mitt företags deklaration. När den är klar kan Ken göra vår gemensamma så att vi är redo för lånet. Tydligen har Ken skrivet över ett av sina företag på mig så att det ska öka min inkomst ännu mer, fast det var mest i fall om det händer honom nått och jag skulle behöva pengar snabbt, han är smart som tänker på sådant.

Många kanske tycker det är hemskt att vi ofta pratar om vad som skulle ske om någon (eller hemska tanke: båda) skulle dö. Vi resonerar båda dock att det är en stor trygghet. Vi kollar ofta igenom livförsäkringar och annat, ser till att all viktig information finns tillgänglig. Man vet ju faktiskt aldrig, man kan ju må hur bra som helst och så pang blir man påkörd av en buss eller nått.

Det känns skönt för oss båda att veta att den som finns kvar i alla fall inte behöver ta hand om en massa administrativt eller så. Fast vi har mest livförsäkring på Ken, min är mest en liten slant för att täcka transport och begravning, eftersom jag vill be begravd vid Rone kyrka på Gotland.

Fast det är skönt att veta att vi är OK om Ken skulle gå bort, och ja, jag har lovat att inte hjälpa honom på traven ;-), ha ha!!!

Ken frågade Sarah en gång när vi skojade runt vad vi skulle göra utan honom. Svaret blev blixtsnabbt: "Vi skulle skaffa katter, pappa". Ken är väldigt allergisk mot katt och det är enda sorgen med att vara gift med honom, både Sarah och jag skulle vilja ha ett bar riktigt härliga bondkatter... Så hon hade nog rätt ;-)

Nej, nu ska jag fortsätta att titta på den brittiska deckarserien "Midsomer Murders" med en värmedyna på magen och hoppas att saker och ting går tillbaka till normalt där inne. Verkligen irriterande att ha det så här, jag blir riktigt sur. Men det är ju inte så mycket jag kan göra förutom det jag redan gjort (det skulle vara att ligga på sjukhus med dropp och en magpump, men det hoppas vi på att jag slipper denna gång, eller hur :-)!

Inte så kul lördag

Efter att jag slörpat i mig soppspadet från soppan Ken hade med sig hem kände jag mig riktigt pigg. Normalt brukar en "lätt" tarmförstoppning vara ett dygn, så jag kände mig ganska glad. Så pigg och glad att jag fick för mig att baka hasselnötskakor som jag hade lovat Sarah. Det slutade med att jag svimmade i köket, men som tur var stod Ken bredvid och tog tag i mig. Sen fick jag helt enkelt lägga mig ner på en matta i köket innan det slutade snurra runt. Det var lite komiskt faktiskt, Sarah busade och Ken sade till henne att sluta för "don't you see your mother is on the floor?" Det är ju inte nått man hör varje dag, och det lät bara så himla komiskt.

Efter en timme bakade jag dock färdigt kakorna och kunde inte låta bli att äta två, jag kände mig ändå ganska återställd i magen. Men icke. Smärta hela natten! Så nu ännu en dag med bara te och vatten. Och jag känner mig så svag och darrig, inte så konstigt när man bara ätit två kakor och lite soppspad på ett par dagar.

Detta är ju baksidan av en J-pouch-operation. Jag är fortfarande oerhört glad att jag gjorde den, mitt liv är verkligen bättre nu. Men ärrvävnad i tarmen är något man får räkna med och leva med. Det blir säkert fler operationer som den 2008 då jag fick operera bort ärrvävnad som helt täppt till tarmen. Men det är ju lite irriterande när man inte vet om det är mat som sitter fast eller om det är ärrvävnad. Ärrvävnad går ju bara att få bort genom operation, så det vore ju skönt att veta om det var det. Med endast en CT-scan kan avgöra det, och det har jag INTE lust med just nu, så jag väntar och ser och försöker fixa på eget bevåg. Om jag inte blir av med stoppet så är det ju läge att gå till min magdoktor. Men jag hoppas på det bästa här!

Nu ska jag dricka en kopp hett te igen, hett grönt te är nämligen något av det bästa för att fixa stopp om det bara är mat som sitter fast...

Saturday, January 9, 2010

Weekend update

Last night I got the first indications I had a cold coming, the usual stuff, but over night I got a bigger fish to fry: another intestinal blockage. So all I have done today is to drink lots and just flush it out. I don't dare eat anything to make it worse and I am sooo hungry. I am hoping it will clear up by itself, and I think it is, since it at least haven't gotten worse. The main thing to indicate I need to go to the hospital is if I start to vomit, and except for nausea that hasn't happened yet, so I think I am good...

Just been resting and watching Danish and English murder movies on the computer today. Sarah has been very good, kind of taking care of herself and me. Ken is on the way home from a client meeting, and he is bringing me some Thai soup. Hopefully I can eat that OK.

We are on snow watch here; it has been perfect conditions, rain and cold, but all I heard all night was rain. But the temperature has not gone over 3 C plus today, so there is still a chance for snow later on, but unfortunately for Sarah who is so excited about the possibility of seeing snow, I think the rain has move don. We only get snow here about every 30 years or so, so it is a very big deal. Unless you are a farmer of some kind...

Thursday, January 7, 2010

Dagens outfit...

Så hur klär man sig då om man bor i Florida, det är svinkallt och man inte gillar läget?

Våran totalt ostajlade modell för dagen, som modigt ställer upp utan en tillstymmelse av smink (moi), visar här rådande mode (eller inte):

Först, om man har riktigt, riktigt torr hud, vad händer då när det blir kallt? Jo, man får sega (j**la) hälsprickor som gör det smärtsamt att gå. Det enda botemedlet är att bära dess fiffiga små hälsockor med inbyggt fuktgivande silikon över hälområdet. Titta efter dessa i nästa nummer av franska Vouge, rena haute couturen:

Över dessa rekommenderas sedan den varmaste strumpan som kan hittas. I detta fall, då det är tvättdag och alla är i tvätten, tager man gärna dotterns något försmå strumpor och trär dessa över fossingarna. Det är bra att ha en sk odörkontrollant på plats så att oangenäma fotodörer kan undvikas. Denna modell kallas Bob och är av årgång 2000:


Efter detta kan du låta fantasin råda. Lager på lager är vad som gäller. Yogabyxor, långärmad t-shirt, cardigan och sweatshirt ovanpå. Effekten som vi försöker efterlikna här är vinter i Florida a la Michelin-mannen:


Kan optimal värme inte uppnås rekommenderas användande av den biodynamiskt odlade och totalt miljövänliga värmedynan Stan. Ett absolut måste om vindarna riktigt viner och kylan är oövervinnelig...

Lycka till och Dress to Success! (Att hålla värmen, that is...)

Ännu fler köldrekord...

I natt var det vi här i Bradenton som satte rekord. Jag vet inte hur kallt det var, men kallt så det räckte och blev över. Men konstigt nog har det nu slagit över för mig, och idag känner jag mig inte alls lika frusen som igår. I min tomma matsal står ett australiskt flaskborststräd som jag planterade i kruka i somras, då det bara var ca 10 cm högt, och jag ville inte bli av med det, så det får stå i värmen inomhus tills den värsta kölden är över. Av vad jag förstår blir det minusgrader minst fram över nästa tosdag...


Har fått en del gjort idag, kastat i tvätt, diskat och städat köket... Så nu ska jag sätta mig med gott samvete och titta på 3:e avsnittet av Mordkommissionen, en dansk serie som gick på svensk TV, riktigt bra faktiskt.

Annars är det inte så mycket på G idag, jag hörde från mäklaren igår att säljarens bank hade öppnat vår mapp och börjat gå igenom allt i förrgår, vilket enligt henne betyder att vi bör ha ett svar inom 1-2 veckor, men vem vet? I värsta fall om det tar 2 veckor och banken går med på säljarens kontraktvillkor kan det bli väntan ända tills mars innan vi kan flytta. Men det spelar ju ingen roll, vi har ingen brådska. Det skulle ju bara vara skönt att ha allt klappat och klart. Sedan kommer ännu ett hinder, att fixa till vårt nuvarande hus lite grann (mest badrummet som behöver lite fix) och få det uthyrt... Men det är nästa kapitel i Sagan om Huset...

Wednesday, January 6, 2010

Rekordkyla här i Florida

Det har varit kallt på sistonde, men inatt slog det nya rekord! Minusgrader sedan åttatiden igårkväll, och minusgrader när vi vaknade. När vi satte oss i bilen imorse för att köra Sarah till skolan var det i alla fall 2 plusgrader, men jag hade is på alla rutorna. Och en isskrapa är ju inte direkt nått man har i handskfacket här i Florida... Vi fick helt enkelt ha värmen på för fullt och vänta tills det värsta hade smält så jag kunde se bra nog att köra.

Hundarna är INTE roade, de har ju ingen päls på sina magar, så de fryser som sjutton. Jag satte på dem deras varmaste tröjor imorse, men de satt och skakade hela tiden i bilen. Och så fort vi kom hem borrade de ner sig i var sin filt. Inte lätt att vara Floridahund!

Det är till och med kallare nu än det var när vi var uppe i bergen, och förutom några fleecejackor och ett par vantar så har vi inga kläder direkt lämpade för kallt väder, så det är lager på lager metoden som gäller.

Jag är verkligen glad att vi har stengolv i hela huset, men dagar som denna då är det inte så mysigt...

Tampa och Fort Myers satte visst nya köldrekord i natt, och allt beror tydligen på en "pust" av arktisk luft som har letat sig ner hit... Jag måste helt klart köpa lite mössor till oss om vi ska ut på hike igen som vi planerat nu i helgen. Som vi svenskar säger: det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder :-)

Monday, January 4, 2010

Ska inte detta vara Florida?

Inatt: frysgrader. Just nu: Plus 3 grader... Vi är liksom inte utrustade för det här, varken husen eller människorna. Och det är en big deal på nyheterna när kylan kryper in... Vi är ju mitt i jordgubbsskörden! Frysgrader går ju inte an då.

Igår kom Ken hem seeent från jobbet. Det börjar närma sig deklarationssäsong här, nästa vecka har de "kick off" med alla på firman, då börjar allvaret och vi får nog inte se mycket av Ken förens efter den 15:e april, sista inlämningsdagen för deklarationer... Mycket förberedelser innan allt kan rulla igång.

Så maken var inte så glad när jag tvingade ut honom på stan för att hjälpa mig köpa köksbord vid sju på kvällen. Enda sättet var att han körde med sin cabriolet med toppen nere och det enorma paketet där bak. Som tur var bor vi bara några minuter från affären, för det var svinkallt. Han var lite sur och tvär, men insåg ju också att det vore dumt att missa 50 % rabatt när de nu hade det. Som tack bjöd jag på middag efteråt på en lokal krog som heter Gecko's. Efter en tallrik med BBQ ribs var han inte så sur längre... :-)

Just nu försöker jag samla mod att ge mig ut i kylan för att göra lite ärenden. Vill bara ha det gjort så jag kan gona mig här hemma resten av dagen, och jag vet att Sarah vill iväg och leka med grannen, så det är väl lika bra vi klär på oss några lager och drar iväg.

Hoppas att ni får en bra dag!

Sunday, January 3, 2010

Prep work

I have been going through stuff to see what I want to get rid off before we move. The move might not happen until February, but it can't hurt starting to get ready a bit.

Lots of stuff will be donated to Goodwill, but I have some nice stuff sitting around that I just don't use very often. Plus I needed to sell Sarah's old bike and our kitchen table and chairs.

I put some larger items up for sale on Craigslist (kind of like Sweden's Blocket). Within 30 minutes someone had been here, bought the kitchen table and hauled it off! Ken is really sad to see the table go, but it is made out of oak and has more of a country feel to it. Not my style at all, and it will definitely look out of place after we move. Here at least we have oak cabinets to match...

So now I have a big empty dining area in the kitchen, perfect for stacking boxes when we start packing things. I was out and about yesterday and happened to see that the kitchen table I am getting later for the new house was 50 % off! It would be foolish not to get it now, so when Ken gets back from the office we will go up and get it. I can get the chairs later on, since they were not on sale. The new table is a beautiful chocolate espresso color, just what I want! It is a sk pub height, a bit taller than regular table, with taller chairs. It is from the same series as the formal dining room set I have picked out for our new dining room so they match perfectly.

But I will get the dining room table, 6 dining room chairs and a buffet table later on. We won't use the dining room that much, but a regular kitchen table is of course something we would need (but we have a tendency to eat dinner in front of the TV...)

Here is the old kitchen table and the new kitchen table, even if it is kind of hard to see the new table in the picture, it can actually seat 6 chairs when the extension leaf is in, it looks kind of square and small in this picture:


I just finished paying off HALF my debt in just 2 months, and I increased my credit score quite a bit. I can't believe I have been so disciplined doing this, especially with Christmas and all the tempting shopping! I saved a little cash to buy new things when we move, it is so much fun to decorate bathrooms and things like that, and we need a few other things as well.

We might hear from the bank this week, and Ken and I was thinking to do the mortgage application around mid January, hopefully everything will work out.... Very exciting!

Friday, January 1, 2010

Happy New Year!

Our plans for the new year celebration was to do nothing and just swing by the grocery store and see what might look good for dinner. Instead we ended up at one of our favorite gourmet Italian restaurants where we enjoyed a scrumptious meal of baked snapper and file mignon followed by spumoni for dessert.

After that the couch beckoned, and instead of spreading out we all (Ken, Sarah, both dogs and I) somehow ended up in the small two seat couch.

The entire family; Ken at the bottom, Sarah on top, me at the end, and then Bob in the red dog bed and Stan on our comforter in front of me.

Ken fell asleep very soon, but Sarah was set on staying up to midnight, so I had to as well... Sarah discovered a new favorite; The Three Stooges! She watched hour after hour of it, laughing hard. The Three Stooges are pretty unknown in Sweden, but you can read about them here. I was impressed she liked watching an old black and white show from the 30s!

When it was almost midnight I woke up Ken and he and Sarah went outside to watch the fireworks, and I went to bed...

Today we had planned on going hiking and letting Sarah practicing biking on her new big kid bike, but it had rained hard all night and there seemed to be no letting up. Then all of a sudden Ken came running in and said he saw a clearing up on the radar on TV, so we hopped in the car and took off. I walked the dogs while they biked, and Sarah managed to bike herself without training wheels for the first time! Then we went hiking, but it was cooold and windy. When we saw the rain clouds starting to pile up we knew it was time to go home.

Now I am planning on making dinner, a yummy pasta I think it will be...