Bläh

Vaknade med lite ont i magen, på just den där fläcken där tarmstoppen och även infektionerna brukar gilla att hålla till. Så nu måste jag hålla ögonen på det, har liksom ingen lust.

Och jag är trött på det här med hus. Inget kul alls längre. Vi räknade ut att vi kan höja husbudgeten med i alla fall $50K om vi betalar av våra skulder. Men då har vi alla fall bara råd med ett mindre hus som inte riktigt är vad vi verkligen vill ha. Det som de har just nu är OK, men inte perfekt. Markplätten är liten med nästan ingen bakgård, och på sidorna är det tätt till grannen och tätt till ett stort staket d ehar byggt runt en underhållsstation. Så ingen utsikt alls ut mot sidorna.

Med tanke på att jag tittar ut genom ett av dessa fönster nästan hela dagen när jag jobbar känns det inte så kul, vill ha antingen lite natur eller en gata med liv och rörelse att se på liksom...

På bakisdan är det OK, en liten plätt gräs och så bakom själva huset härlig urskogsnatur och snätt till vänster utsikt över en liten sjö. Men man har också utsikt över grannens två luftkonditioneringsmaskiner. Kan bara tänka mig hur de kommer brumma på under de varma månaderna (=99% av tiden).

Men annars är huset OK. Fint klinkers och brunmelerade heltäckningsmattor som man kan leva med tills man har råd att byta ut till trä. Men det känns liksom lite surt om man skulle lägga ut så mycket extra pengar och ens vardagsmiljö (=i huset) inte är hundra. Kvarteret är ju kanon och allt runtomkring.

Ska man då satsa på att ta denna kompromiss med mål att kanske 5 år eller så byta upp sig till ett större? Eller ja jag vet inte alls...

Å andra sidan kan vi få ett hus för mer än $100K MINDRE i det andra kvarteret ute på landet som vi båda gillar. Bra skolor, mycket natur, tillgång till floden och naturstigar etc.

Här skulle vi dessutom få 314 kvadratmeter jämfört med bara 232 på det andra stället, plus extrasaker såsom balkong från stora sovrummet med utsikt öve rhärlig natur och en instängslad bakgård där Sarah och hundarna kan springa fritt.

Jag känner mig oerhört splittrad och vet inte alls. Förnuftet säger ju det billigare och större huset... Det ligger ju inom köravstånd från allt, inga problem så. Vet faktiskt inte alls.

nej, nu ska jag gå ut med hundarna på en långpromenad och sedan jobba lite. Önskar att jag kunde sluta tänka på allt vad hus heter några veckor, men det är svårt. Hoppas mycket jobb kommer in, då kan man i alla fall hålla sig sysselsatt med andra tankar!