Hela veckan har varit regnig och grå, men nu verkar det klarna upp lite. Det har ju varit en ganska så arbetsintensiv vecka ändå, så det gör ju inget.
Jobbandet är väldigt rutin, flera olika projekt som har varit pågående över några år, så jag kan materialet, även om det egentligen är ganska tunga tekniska saker. Det mesta jag gjort nu i veckan har varit redigering, vilket är kul.
Jag blev precis klar med helgens jobb. Ska nu börja fixa lite inför vår avgång in mot Brandon, (precis utanför Tampa) där vi ska på födelsedagsfest för våra nära vänners två barn. Kul för Sarah och mig!
Efter det tar vi en tur till IKEA, behöver byta ut en lampa bland annat.
I fredags var jag och tog blodprov inför tisdagens besök hos reumatologen. Jag brukar varna dem att jag är enormt svårstucken. Efter 25 år med SLE (lupus) och ulcerös kolit och annat så finns det mest ärrvävnad i armvecken. Inte mycket att jobba med där inte. :-)
Tjejen var dock tapper och provade. Och provade. Hon lyckades smälla två vener, en i vänstra handen och en mitt på armen mellan handleden och armbågen(!). När vener exploderar blir det rejäla blåmärken, så nu ser jag ut som värsta knarkaren... :-(
Till slut fick tjejen kalla in sin chef eftersom jag inte gav något blod. Och hon hade massor av rör som skulle fyllas... Chefen kom in och fick ta av sig handsken och klämma med bara fingrarna, vilket jag inte upskattade eftersom hon hade väldigt skitiga naglar!!! Blä! Dessutom var hon förkyld.
Hon lyckades i alla fall efter mycket letande hitta en ven som gömde sig i högra armen och körde in nålen med världens kraft! Hjälp! Men blod fick de och blåmärken fick jag. Efter 7 stick!!!!!!!!!!!!!
Inte så konstigt kanske att de ger mig en sk pick line varje gång jag är på sjukhuset, då har de en central linje att ta blod och ge mediciner i utan att behöva sticka mer än en gång.
Jag är väldigt tacksam att jag bara behöver ta blodprov 1-2 gånger om året numera istället för var 3:e månad som förr då jag åt metotrexat och annat giftigt. Hugaligen!
Kul sak som hände på labbet var att jag såg en liten ödla som hade irrat sig in i receptionen. Inget ovanligt med det i Florida, men den här sorten hade jag aldrig sett innan, den var liten, smal och alldeles blålila! Jättevacker! Sarah tyckte jag var superpinsam som dök ner på golvet bland allt folk för att rädda den stackaren. Väntrummet var ju fullt... Ödlan gömde sig under skon på en dam, och hon var snäll nog att stå still medan jag lirkade fram ödlisen.
Sedan var ödlan snäll nog att sitta still i min hand så att alla kunde beundra dess ovanliga skönhet innan jag släppte lös den utomhus. :-)
Nej, nu ska jag dricka upp mitt iste och surfa lite innan det är dags för duschen!
2 comments:
Pic-line är verkligen superbra! Hade också en i armen när jag var sjuk där de både kunde ta blod och ge mig cellgifterna. Jag är också svårstucken, men så många gånger som sju har jag inte behövt genomlida. Du är allt tapper och duktig, med allt du får gå igenom, att hålla humöret uppe så som du verkar kunna göra är verkligen beundransvärt! Kram!//Vic
Ajaj, hoppas det inte gör allt för ont så här i efterhand.
Vad för slags ödla var det du räddade?
-Mari-
Post a Comment