Sunday, January 10, 2010

Inte så kul lördag

Efter att jag slörpat i mig soppspadet från soppan Ken hade med sig hem kände jag mig riktigt pigg. Normalt brukar en "lätt" tarmförstoppning vara ett dygn, så jag kände mig ganska glad. Så pigg och glad att jag fick för mig att baka hasselnötskakor som jag hade lovat Sarah. Det slutade med att jag svimmade i köket, men som tur var stod Ken bredvid och tog tag i mig. Sen fick jag helt enkelt lägga mig ner på en matta i köket innan det slutade snurra runt. Det var lite komiskt faktiskt, Sarah busade och Ken sade till henne att sluta för "don't you see your mother is on the floor?" Det är ju inte nått man hör varje dag, och det lät bara så himla komiskt.

Efter en timme bakade jag dock färdigt kakorna och kunde inte låta bli att äta två, jag kände mig ändå ganska återställd i magen. Men icke. Smärta hela natten! Så nu ännu en dag med bara te och vatten. Och jag känner mig så svag och darrig, inte så konstigt när man bara ätit två kakor och lite soppspad på ett par dagar.

Detta är ju baksidan av en J-pouch-operation. Jag är fortfarande oerhört glad att jag gjorde den, mitt liv är verkligen bättre nu. Men ärrvävnad i tarmen är något man får räkna med och leva med. Det blir säkert fler operationer som den 2008 då jag fick operera bort ärrvävnad som helt täppt till tarmen. Men det är ju lite irriterande när man inte vet om det är mat som sitter fast eller om det är ärrvävnad. Ärrvävnad går ju bara att få bort genom operation, så det vore ju skönt att veta om det var det. Med endast en CT-scan kan avgöra det, och det har jag INTE lust med just nu, så jag väntar och ser och försöker fixa på eget bevåg. Om jag inte blir av med stoppet så är det ju läge att gå till min magdoktor. Men jag hoppas på det bästa här!

Nu ska jag dricka en kopp hett te igen, hett grönt te är nämligen något av det bästa för att fixa stopp om det bara är mat som sitter fast...

10 comments:

Malin said...

Ta hand om dig! Hoppas verklgien att blir bättre snabbt, men om det inte gör det tycker jag inte att du ska vänta så länge med att gå till doktorn!

S w e F l o said...

Ja, jag skulle gärna gå till doktorn med en gång, men eftersom jag har $3000 i självrisk och min magdoktors sjukhus ligge ri en annan stad (och jag måste ta mig dit eftersom ingen annan vet hur en sådan här J-pouch funkar), så är det ju inte ett enkelt bevåg att bege sig dit. Och just nu ha rjag ingen lust att betala flera tusen dolalr om det inte är ett absolut måste :-)!

Taina said...

Oj då, hoppas du känner dig bättre idag...

Saltistjejen said...

Men oj! Hoppas verkligen du känner dig bättre snart!
kram!

Malin said...

Besvärligt, förstår att du inte vill betala den självrisken i "onödan" heller... synd också att sjukhuset du behöver åka till ligger långt borta. Frustrerande att du inte kan åka till närmsta sjukhus pga att de inte vet hur det funkar. Jag har jobbat som ssk på kolorektal på ett stort sjukhus i Sverige och faktiskt inte träffat någon patient med J-pouch, är det lika ovanligt i USA som här?

Malin said...

Hmmm har läst på och jag har visst det träffat patienter med J-pouch (bäckenreservoar?). Hoppas du mår bättre nu!!!

S w e F l o said...

Vad häftigt Malin! Det är alltid kul när man träffar på någon som faktiskt vet vad det rör sig om! När jag sökte läkare fansn det bara en på hela Floridas västkust, annars var det Fort Lauderdale och Mayoclinicen som gällde. Som tur var had eden här dockotrn just flyttat ne roch öppnat en klinik bara 3 månader innan i St Petersburg! Han är tydligen en av endast 5 i USA me djust sin specialkompetens, han gör även övergång från misslyckad J-pouch till sk K-pouch, så att man slipper ha påse på magen i alal fall. Jag hade tur som fick min J-pouch operation i ett svep, och jag behövde aldrig en påse, men jag har för alltid ett litet X inristad på magen där de hade tänkt ha hålet för påsen, men i sista minuten ändrade sig doktorn och tyckte de kunde göra allt i ett svep, så det var tur! Om du vill läsa mer om operationen så gå tillbaka i arkivet till tiden runt den 20 augusti 2007...

Malin Clapper said...

Fy stackars dig, magproblem är inte roligt alls! Magen påverkar en så mycket.
Har du testat att göra egna näringsdrycker med proteinpulver att ta dessa dagar? Eller köpa färdiga för all del?

Kram från en ny läsare.

S w e F l o said...

Hej Malin 2!

Normalt brukar jag hamna på sjukhus vid tarmstopp och då får jag förutom vanligt dropp också TNP, en vit skräddarsydd näringslösning via en pic line i armen. Himla äckligt... Men jag brukar prova tabletter som löses upp i vatten för salter och kalium osv, men helst ska jag inte dricka något förutom klara vätskor, ingen juice eller mkölk tex. Så det blir oftast silad kycklingsoppa för min del, specieltl köpt soppa är ganska salt dessutom. Men det brukar alltid ta minst en vecka att återhämta sig och få rätt balans tillbaka igen efter en sådan här grej, som tur händer det bara någon gång om året! Fortfarande helt yr och dan, men jag hoppas på att det ska klara upp sig själv den här gången... :-)

Malin Clapper said...

Oj jösses kors...
Läste om att det var UC det handlade om så då förstår jag lite bättre att det inte funkar med såna dryck heller.

Krya på dig!