Så vart det måndag igen

Tre dagar ledigt för Sarah, härligt! I lördags eftermiddag vid halv fem åkte Ken och Sarah in till Tampa för att kolla på Monster Jam, en kolossal Monster Truck Show. Detta var deras tredje år, se det lär nog bli en tradition! De kom inte hem förens kvart i elva på kvällen!

Själv fick jag en kväll för mig själv, vilket var helt OK det med.

I söndags morse väckte Bob oss vid femtiden. Han ville sova i vår säng, och jag kan nog räkna på en hand hur många gånger han gjort det under de 11,5 åren vi haft honom! Nått var helt klart fel. Han verkade ha väldigt ont i huvdet dessutom. På morgonen försvann han sedan iväg och vi hittad ehonom darrandes i kylan ute på altanen där han gömt sig. Stackaren! Som tur var had ejag kvar några av hans smärtstillande och det verkade hjälpa lite. Fast han sov i vår säng i natt igen.

Imorse ringde jag vår veterinär, för även om han verkade bättre tyckte jag nog att det vore bra om han fick sig en översyn, han är ju 84 år (om man räknar i hundår!).

Vi fick komma in nu på morgonen, och det är troligen "bara! en klämd nerv i nacken. Han fick påfyllning på sin smärtstillande medicin och så fick han en rejäl kortisonspruta, så förhoppningsvis fixar det till sig. Han hade dessutom en mild öroninflammation och fick en kräm mot det med.

Det positiva var att vi fick reda på att han INTE har grå starr som Stan har. Han har under de senaste tre månaderna fått en grå skugga i ögonen, men det var tydligen någon annan form av ålderstecken som man INTE blir blind av! Bra för Bob! Stan ahr ju grå starr, men bara på ett öga än så länge...

De börjar ju verkligen bli till åren nu våra pluttar!