Krisen är över

Med andra ord, Bob är sig själv igen. Han åt inget alls igår, men efter två på eftermiddagen slutade han i alla fall att spy, och sedan sov han i princip resten av dagen. Han verkade lite skakig och var inte alls pigg på att gå ut. När jag kom hem från att ha hämtat Sarah på skolan låg han dock på rygg i sin hundsäng med alla tassarna upp i vädret, ett klart tecken på att han mådde bra.

Imorse var han precis som sitt gamla jag. Verkligen, för när jag kom hem efter att ha lämnat Sarah på skolan så kom han inte och hälsade vid dörren. Min första tanke var att han var dålig igen, men jag hittade honom gömd under vardagsrumsbordet. Tillsammans med en hel jättebaguette! Den jäkeln hade lyckats sno den från diskbänken (med Stans hjälp antar jag), och han försökte nu äta upp den. Som tur var brödskorpan riktigt seg, så han fick nog bara i sig några småbitar.

Jamen knashund, här har du precis återhämtat dig från att ha stått vid dödens dörr med massiva magproblem, och så fort du kan försöker du sätta i dig ett helt bröd! Kanske inte så konstigt att du blev sjuk...

Suck.

Denna vecka har det anlänt allehanda godsaker från Kens olika klienter. Jag gillar att de flesta skickar matvaror, det är alltid lika kul att få! Det där brödet som Bob käkade på var bla en av presenterna, en annan var ett fint vin och en tredje en presentkorg som innehöll Tortuga Rum Cake. Mmmm... Om ni inte har smakat det har ni missat nått! Dessa kakor ser lite grann ut som sockerkaka, fast med valnötter. Och med rom i. De tillverkas på Grand Cayman Islands. Jag har bakat den själv många gånger, men eftersom receptet är hemligt är det svårt att få det exakt likadant. Vi mumsade glatt i går kväll, kan jag säga!