Wednesday, March 28, 2007

Tuesday afternoon

Oj, vad mycket det blev gjort. Det menades på riktigt och sarkastiskt. Jag fick jobb gjort, men det finns ju disk och tvätt och annat som gärna vill ha lite uppmärksamhet med... Men klockan är ju inte sååå mycket ännu. Jag kanske kan få arslet ur vagnen... Behöver ta en sväng upp till Publix också, lite bröd och nått gott till lunch imorgon kan behövas.

Det lär ju bli en hård jobbardag imorgon med start på det nya jobbet. Handlar om "bilaterala cochlealimplantant" så det blir ju lite mer tekniskt i språket. Det är dock för en ideell förening. Det handlar om en rapport från SBU, som utvärderar nya metoder inom hälso- och sjukvården.

Tydligen använder sig amerikanska försäkringsbolag av en summering från denna rapport (som finns på engelska) att neka döva barn vård (implantat). Föreningen vill nu översätta hela rapporten och se om det finns något i den som de kan använda sig av mot försäkringsbolagen. Och det är där jag kommer in. Eftersom det är en ideell förening och sånt här strunt gör mig allmänt förbannad gav jag dem 20 % rabatt, vilket de var mycket tacksamma för. Hoppas att de kan finna en omväg!

Jag har en biverkning som driver mig till vansinne, väldigt obehaglig... Det hände förra gången jag tog steroider också, men inte riktigt till samma grad. Jag har ett tryck typ straxt ovanför vänster öga, eller egentligen under, runt och över. Det känns som en tilltäppt bihåla ungefär, fast ingen riktig smärta, bara ett fasligt tryck. Det blir som värst när man ska sova, kunde knappt komma till ro igår natt. Obehagligt som sjutton! Sen så blir man ju skraj och börjar fundera sent på natten, "tänk om det är blodpropp". Jag har ju redan haft tre blodproppar i benet (kanske fler), så det vore ju inte så konstigt kanske... Man blir ju lite rädd. Speciellt när mamma (mormor) fick stroke OCH hjärtattack i januari (hon mår fin-fint nu! Kruttanten...)

Man känner sig ju inte lite utsatt. Och jag är så trött på att springa hos olika läkare hela tid. Har liksom fått nog med det... Vi har en ganska bra sjukförsäkring. Jag är ju självanställd, så för egen del skulle det bli alldeles för dyrt att ha egen, men jag är dessutom "Director of Marketing" i makens firma. Och som anställd har jag sjukförsäkring. Bra att vara gift med nå som är revisor/finansiell planerare etc etc. Hade aldrig klurat ut allt finansiellt annars. Eller pensionssparat eller... Ja, ni vet!

Tillbaka till försäkringen. Maken och dottern är på sin egen "plan", och de är ju aldrig sjuka, så deras superhöga självrisk spelar ju ingen roll, men om något seriöst händer behöver vi inte punga ut med mer än $5,600 per år för dem tillsammans. Jag har en egen plan eftersom jag alltid springer hos läkare. Min självrisk är på $2,850 om året (efter den är uppnådd är sjukvård och mediciner gratis resten av året). Tyvärr så verkar jag uppfylla denna självrisk snabbt varje år, jag lär vara där redan nästa vecka... Men vi har sk "Health Savings Accounts", så min anställare (käre maken) betalar in summan av självrisken varje december, och med ett speciellt betalningskort använder jag mig av dessa pengar att betala sjukvårdskostnaderna. Så när pengarna är slut så är ju självrisken uppnåd. Och om man inte går till doktorn så mycket och aldrig uppnår självrisken, ja då är de pengar som är kvar ens egna att behålla som en pensionsfond. Skattefritt!

Så egentligen är det ju inte så förmånligt för mig, men för maken. Men det är det bästa alternativet eftersom K inte har så många anställda ännu. Desto fler anställda, desto mindre kostar försäkringen. Vi betalar förutom självriskerna ca $700 i månaden i premie. Så den svenska sjukvården kanske inte är den bästa, men dock finns det där. Var. Tacksam.

No comments: